Det stora reportaget om kontanterna i Schweizisk TV har nu kommit!
Reportern berättar om hur svårt det är att använda kontanter i Sverige. Många butiker har anslag om att de inte tar emot kontanter. För Schweizarna framstår detta väldigt underligt. De intervjuar både Björn Eriksson från Kontantupproret och Johanna Hållén Sveriges Konsumenter. Björn berättar om vårt arbete och hur det fungerar i Sverige. Bland annat att en lag är på gång och att det är hotet från Ryssland som till slut fått våra politiker att agera.
Hela reportaget är dubbat till Italienska, men till stora delar hörs engelskan bakom. Detta program är ett av de mest sedda i Schweizisk TV och det visar hur märkligt vårt till stora delar kontantlösa samhälle framstår för omvärlden.
Artikeln tar upp lagförslaget som regeringen nu lämnat till lagrådet. Det är alltför urvattnat anser vi. ”Om ambitionen verkligen är att värna kontantsystemet behöver vi en ordentlig utvidgning av kontantplikten. Att bara omfatta livsmedel och apoteksvaror, men utelämna sådant som drivmedel, kollektivtrafik och kläder, visar en begränsad förståelse för vad människors vardag och landets beredskap kräver. En bredare kontantplikt var dessutom något som flera remissinstanser, däribland Försvarsmakten, ville se.”
Förra årets kontantpris gick till Inre Ringen som är en del av Riksförbundet FUB. De skickade en liten videohälsning till oss och tackade så mycket för priset.
Snart är det dags att dela ut årets kontantpris, vi har fått flera intressanta nomineringar. Fortsättning följer…
Nu är det dags att lyfta de företag och föreningar som gör det där lilla extra för kontanterna i Sverige. Kontantpriset, som instiftades av Kontantupproret 2020, delas ut till någon som under året har främjat kontantanvändningen på ett föredömligt sätt.
Prissumman är 20 000 kr, självklart i kontanter.
Nominera genom att ämna en kommentar på vår Facebook och uppge namn, ort och en kort motivering till varför just din kandidat bör vinna. Sista dagen du kan nominera är 6 december.
Sent igår landade regeringens lagrådsremiss om en ny kontantlag. Den innehåller flera förändringar jämfört med Kontantutredningen som gjordes på regeringens uppdrag av riksdagsledamoten Dennis Dioukarev (SD). Skyldigheten för offentliga aktörer att ta emot kontanter stryks och bankernas kontantservice gentemot företag blir mer som en allmän uppmaning. Det införs inte heller några sanktioner, vilket riskerar att göra lagstiftningen tandlös.
Sedan Kontantutredningen presenterades i december förra året har frågan beretts i finansdepartementet. Kontantupproret har åtskilliga gånger tagit upp hur viktigt det är att få en kontantlag på plats. Sverige är närmast unikt genom att sakna reglering av skyldigheten att acceptera landets eget betalmedel.
– Att det nu kommer en kontantlag är i grunden positivt och helt nödvändigt. Det behövs både för att alla ska vara inkluderade i vårt samhälle och för att stärka vår nationella beredskap. Tyvärr är förslaget som regeringen nu presenterar alltför urvattnat i jämförelse med Kontantutredningen. I stället hade vi behövt en ordentlig utvidgning av kontantplikten – något som åtskilliga remissinstanser, däribland Försvarsmakten, ville. Kontanterna måste fungera i hela landet, säger Björn Eriksson, Kontantupprorets ordförande.
Kontantupproret bedömer att regeringens förslag innebär att kontanterna fortsatt hänger på en skör tråd i Sverige. Det saknas sanktioner i förslaget och det gör att butiker kan säga nej till kontanter utan att det får några konsekvenser. Konsumenterna kan inte heller kräva sin rätt att betala med kontanter.
– Som förslaget är utformat är det väl tandlöst och i värsta fall blir kontanterna satta på undantag i handeln. Då har vi inte uppnått någonting. Dessutom är det fortsatt bankerna som har ansvaret för kontantservicen, vilket är som att sätta bocken som trädgårdsmästare för kontanterna. Mot bakgrund av att regeringen uttrycker att den vill ha kvar kontantsystemet är detta minst sagt ett vågspel, säger Björn Eriksson.
Lagrådsremissen i korthet:
Det införs en lag om kontantplikt för bemannade livsmedelsbutiker och apotek. Undantag medges om butiken upplever stor osäkerhet eller om en kund agerar misstänkt.
Bankerna ska bli skyldiga att tillhandahålla kontantservice till både företag och enskilda. Denna service utförs i huvudsak via Bankomat AB eftersom storbankerna inte längre hanterar kontanter på kontoren.
Offentliga aktörer blir inte skyldiga att ta emot kontanter. Detta trots att Högsta förvaltningsdomstolen sagt att alla ska kunna betala för offentligrättsliga tjänster med kontanter.
Det införs ingen ny tillsyn och inga sanktioner för att se till att lagen efterlevs.
Riksbankens ansvar för kontanterna lämnas oförändrat. Bankernas skyldighet att erbjuda kontantservice i form av växelkassor och insättning blir därmed en slags självreglering.
