Kategori: Senaste nytt

En stor majoritet av svenska folket vill ha kontanterna kvar. Riksbanken har varit extremt tydlig med att det behövs en lagreglering av kontanterna. Låt det nu inte dra ut på tiden, då kan det vara för sent att rädda våra kontanter. Det skriver Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, och Anders Lago, ordförande FUB i Altinget (26/2).

För drygt två månader sedan överlämnades Kontantutredningen till finansmarknadsminister Niklas Wykman. I utredningen föreslås lagstiftning för att säkra kontantsystemets fortlevnad i Sverige.

Utredningen har nu äntligen skickats ut för sedvanlig remissbehandling. Att genom en remiss inhämta synpunkter på förslagen är det sätt som vi säkrar en transparent och saklig process. Vi är många som påpekat att detta behövs.

Alla har rätt att inkluderas

Det finns flera skäl att bevara kontanterna. Främst handlar det om den stora och utsatta grupp, enligt utredningen en halv till en miljon människor, som är beroende av kontanter. Alla har rätt att vara inkluderade i samhället, även våra medlemmar med en intellektuell funktionsnedsättning som ofta inte får tillgång till banktjänster på samma sätt som andra.

Dessutom är det ur beredskapssynpunkt farligt om vi som land gör oss ensidigt beroende av digitala betalsystem. En fientlig aktör kan då rikta in sig på att angripa dessa och utnyttja vår sårbarhet. Riksbankschefen Erik Thedéen var förra veckan i riksdagens finansutskott och mot bakgrund av det oroliga omvärldsläget uppmanade han ledamöterna att skynda på lagstiftningen.

Ett tredje argument handlar om förtroendet för hela det finansiella systemet. Om människor inte längre kan ta ut sina egna pengar riskerar vi att skapa oro och i värsta fall en finansiell krasch.

Kontantutredningen föreslår därför ny lagstiftning på framför allt tre områden:

• Livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.
• Offentligrättsliga tjänster, exempelvis sjukvård, tandvård, bilbesiktning, passavgifter och liknande ska alltid kunna betalas med kontanter.
• Storbankerna ska bli skyldiga att tillhandahålla en fungerande kontantservice till företag och privatpersoner, över hela landet och till en begränsad kostnad.

Det är inget konstigt med dessa förslag. Snarast är de försiktiga i jämförelse med motsvarande regleringar i våra grannländer och inte minst det som är på gång i euro-området. Det senare är i sig en anledning för Sverige att införa en reglering av rätten att betala med kontanter. Det kommer bli enormt dyrt för handeln om vi först avskaffar kontanterna och därefter, ifall vi inför euron, tvingas återställa hela denna infrastruktur. Det låter kanske osannolikt i dag att Sverige inför Euron, men minns hur snabbt vändningen kring Natomedlemskapet gick.

En majoritet vill ha kvar kontanterna

Finansdepartementet önskade få en utredning om kontanterna. Utredningen har presenterats med flera väl genomarbetade förslag, men det är också mycket som saknas. Nu blir det en remiss till berörda instanser och därefter en proposition som vi hoppas lyssnar in synpunkter på hur en lagstiftning bör se ut.

En stor majoritet av svenska folket vill ha kontanterna kvar. Riksbanken har varit extremt tydlig med att det behövs en lagreglering av kontanterna. Låt det nu inte dra ut på tiden, då kan det vara för sent att rädda våra kontanter. 

Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret

Anders Lago, ordförande Riksförbundet FUB

Kontantutredningens förslag (Fi2024/00068) räcker inte för att säkerställa att kontanter förblir ett betalmedel för alla i samhället. Vi anser att förslaget är otillräcklig och riskerar att skapa ett samhälle där kontanterna inte går att använda.

Enligt utredningen ska endast livsmedelsbutiker, apotek och myndigheter vara skyldiga att ta emot kontanter. Detta inte tillräckligt – vi anser att alla företag, oavsett bransch, ska ta emot kontanter. Vi kräver en bred lagstiftning som säkerställer att kontanter fungerar i alla delar av samhället. 

Därför har vi skapat en digital namninsamling via MittSkifte, som ni hittar via länken nedan.

Om du däremot skulle vilja samla in namnunderskrifter fysiskt och sedan skicka in till oss, så finns det en mall nedan som du kan använda.

Tisdagen den 21 januari arrangerade Kontantupproret ett seminarium i Riksdagshusets Andrakammarsal. Ett stort antal riksdagsledamöter, experter från Riksbanken och andra berörda organisationer diskuterade Kontantutredningen och hur en kommande lagstiftning för att bevara kontanterna ska se ut. Kontantupproret ser potentiella allianser över blockgränsen i frågan.

Seminariet om Kontantutredningen väckte stort intresse. Ledamöter från samtliga riksdagspartier var på plats, liksom företrädare för olika intresseorganisationer och andra som berörs av kontantfrågan. Utgångspunkten för seminariet var finansdepartementets utredning som utredaren själv, Dennis Dioukarev, presenterade.

Kontantupproret vill se en lagstiftning om rätten att använda kontanter och anser att förslaget är ett steg i rätt riktning, men att det inte är tillräckligt.

– En viktig slutsats från dagens seminarium är att flera partier vill gå längre än utredningen och att det finns en majoritet över blockgränsen för en sådan lösning. Det räcker inte att kontanter bara kan användas till mat och medicin. Alla, även den halva till en miljon människor som lever i digitalt utanförskap, måste kunna köpa en kopp kaffe, handla kläder och betala sina räkningar. En annan viktig sak är att offentliga aktörer behöver ta större ansvar och se till att kontanter kan användas på muséer och badhus, i sjukhuskaféer och liknande, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.

Lagförslagen i utredningen motiveras med att kontantsystemet ska upprätthållas. Det är viktigt av flera skäl, bland annat för vår samhällsberedskap.

– Kontanterna behövs i en krissituation om exempelvis betalsystemen eller datakapaciteten slås ut. Om människor inte har möjlighet att betala någonting kan det skapa kaos i samhället och det gör oss sårbara. Riksbanken pekar även på att kontanterna är viktiga för att människor ska ha förtroende för det finansiella systemet. Därför måste politikerna nu ta ansvar för kontanterna och inte böja sig för storbankernas påtryckningar, säger Björn Eriksson.

Se seminariet via länken nedan. Tyvärr har den sista halvtimmen fallit bort på grund av pressträff av regeringen. Se även inslaget i TV4 via länken nedan.

Landets länsstyrelser larmar om att många idag har svårt att betala. Inte för att de saknar pengar, utan för att de inte har tillgång till de tekniska verktyg som krävs. Det debatterar Björn Eriksson i Östersunds-Posten.

I den årliga rapporten ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2024” framgår att inte en enda av landets länsstyrelser gör bedömningen att situationen är tillfredställande för exempelvis grupper som äldre och personer med funktionsnedsättning.

Länsstyrelsen Jämtlands län rapporterar att många av invånarna idag är helt utan tillgång till grundläggande betaltjänster. Det är långa avstånd och en stor andel av invånarna har längre till uttagspunkter än lagen föreskriver.

I Jämtland har antalet ställen där det går att ta ut kontanter varit oförändrat men servicen till företagen har försämrats. Följden blir att kontanterna är på väg att försvinna i oroande snabb takt.

Det beräknas att en halv till en miljon svenskar behöver använda kontanter. Klyftan mellan de som använder digitala betaltjänster och de som inte gör det blir allt större. För vissa blir det enklare, smidigare och snabbare. För andra blir det svårare, för att inte säga omöjligt. Så kan vi inte ha det i ett demokratiskt samhälle.

Nyligen presenterades en statlig utredning som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter. Det är bra, men långt ifrån tillräckligt. Om kontanter ska finnas kvar som betalmedel i framtiden, vilket utredaren och finansmarknadsminister Niklas Wykman beskrev som syftet, så krävs att betydligt fler aktörer tar sitt ansvar. Människor måste kunna använda kontanter för att betala sina räkningar, resa kollektivt, köpa kläder och få vara delaktiga i olika sammanhang.

Kontanter är också det enda betalningsmedel som är oberoende av el- och telekommunikationer. För Sveriges beredskap är det också viktigt att kontanterna finns kvar.

Många länder i Europa ser riskerna med att kontanterna är på väg att försvinna. I Holland, Österrike, Spanien och Danmark är det lag på att kontanter ska accepteras som betalmedel. Norge skärpte nyligen sin lagsstiftning på området så att det blev skarpa böter för de affärer som inte tar emot kontanter. EU kommissionen har nyligen föreslagit en förordning om att kontanter ska accepteras i hela Eurozonen.

Omvärlden ser på Sverige som ett avskräckande exempel när det gäller kontanterna, de vill inte hamna i samma situation som vi gjort. Jag har gjort otaliga intervjuer med journalister från Tyskland Storbritannien, Spanien, Italien med flera som inte kan förstå hur våra politiker och myndigheter kan låta det gå så långt att kontanterna inte längre kan användas i samhället.

Kontanterna fyller en viktig funktion som vi inte får förlora. Länsstyrelserna har nu larmat i flera år om situationen och att utanförskapet blir allt värre. Det är hög tid att våra politiker lagstiftar om rätten att använda kontanter, med ordentlig tillsyn och böter om det inte efterlevs, så att alla får möjlighet att sköta sina betalningar.

Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret

I ett inlägg på SvD Debatt (10/12) pekar ett antal återvinningsföretag ut kontanter som problem när de själva köper in metall som kommer från brottslig verksamhet. Att först städa framför sin egen dörr är ett uttryck som känns synnerligen passande, skriver Björn Eriksson på SvD Debatt.

Problemet de pekar på är allvarligt. Det är helt orimligt att metall stjäls, ofta från viktig infrastruktur, och sedan omsätts genom mindre nogräknade företag. Men det debattörerna för fram som lösning skjuter bredvid målet. Att företag ropar på att pappa staten ska lösa problem i stället för att själva göra en insats är ett agerande som tyvärr blivit allt vanligare.

Grundproblemet är att metall stjäls och att sedan företagen köper in denna metall. Problemet är inte att betalningen sker med kontanter. Att tro att ett kontantförbud skulle göra skillnad är att sprida dimridåer eller så är det möjligen naivt. Det är inte särskilt svårt att använda någon annan som bulvan vid metallförsäljning om det skulle krävas.

I takt med att kontanterna försvinner ökar de digitala brotten. Många äldre tvingas idag att använda digitala verktyg, fastän de varken vill eller klarar av det. Det gör dem till lätta offer för skrupelfria bedragare. När de inte heller kan använda kontanter som de känner sig trygga med blir situationen ännu värre. De digitala bedrägerierna har ökat explosionsartat på senare år och de är en stor del av den organiserade brottslighetens ekonomi idag. Därför borde företag, om de vill bekämpa brottsligheten, i stället underlätta för kontanterna i vårt samhälle.

Det är inte första gången vi ser att företag pekar ut kontanter som problemet när de själva gör fel. Varuhuset NK skyltade med buller och bång häromåret om att de blivit kontantfria efter att kriminella uppmärksammats för att ha handlat dyra lyxartiklar där. Återigen är problemet den brottsliga verksamheten, inte kontanterna. Att stoppa kontanterna kommer inte göra ett dugg åt brottsligheten, den använder bara andra medel. Nyligen har också Riksbanken i en skrivelse (sid 3) till den pågående kontantutredningen sagt att en stärkt kontantinfrastruktur kommer att positivt för brottsbekämpningen.

Så länge kontanterna finns som ett legalt betalmedel i Sverige – och våra politiker har tydligt sagt att de ska finnas kvar – är transaktioner ibland anonyma. Så ska det också vara i ett demokratiskt samhälle där vi inte vill att varje steg medborgarna tar kontrolleras likt i Kina.

Återvinningsföretagen har en hemläxa att göra.

Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret