Sydsvenskan tar upp kontantfrågan med anledning av programmet Ekonomibyrån tidigare i veckan.

Artikeln ligger tyvärr bakom betalvägg, men sammanfattas nedan. I artikeln tas det politiska ansvaret upp. Kontantfrågan är inte ödesbestämd, utan beror på vad våra politiker beslutar. Låter de kontanterna försvinna drabbar det allas integritet, vår beredskap och de som av olika skäl hamnar utanför.

”…. förhållanden som gör att Sverige inte bör förivra sig, inte storma in i en ny och oprövad värld. För i så fall riskerar det kontantlösa samhället att bli det huvudlösa samhället. Integritetsfrågan. Jo, Storebror ser dig, åtminstone kan Storebror lätt ta reda på hur du lever ditt liv. … i vissa situationer har den enskilda individen ingen lust att låta Storebror kontrollera det vi gör. Det måste respekteras. Inte minst i ett frihetsperspektiv kan kontanter bli ovärderliga.

Beredskapsfrågan. Coronapandemin har visat att Sverige till och från har slagit in på vägar som avslöjar stora hål i beredskapstänkandet. Även tekniskt avancerade system kan slås ut. Elen kan ligga nere. Internet och andra nätverk kan vara ur funktion. Ibland hjälper det inte att desperat vifta med ett plastkort. Att göra ett samhälle osårbart är svårt, det kan kräva ett flertal överlappande system för att minska riskerna.

Diskrimineringsfrågan. Ett så viktigt beslut som att avgöra om Sverige ska bli kontantlöst är ingenting som majoriteten kan bestämma ens i en folkomröstning. Inte heller Riksbanken eller landets samtliga banker och bankkunder kan ta på sig det ansvaret. Ingen får lämnas utanför, övergiven. Nätverket Kontantupproret har, inte minst genom tidigare rikspolischefen Björn Eriksson, pekat på hur lätt stora grupper äldre, funktionshindrade, hemlösa eller utländska besökare kan lämnas i sticket om nya digitala lösningar ska ersätta kontanter.

”Anna Kinberg Batra har ett tufft uppdrag framför sig”

Klicka här för att komma till artikeln!

Häromdagen fick vi ett mejl från en förskolepedagog som är oroad över utvecklingen i samhället.

”Jag jobbar på fritids och barn vet inte värdet av pengar. De tror att man kan köpa allt med kort eller telefon. Det finns ett fåtal barn som får veckopengar och de har ett annat förhållningssätt till pengar. De lär sig också att spara till något de vill ha. Fortsätter vi med ett kontantlöst samhälle kommer det att leda till fler får höga skulder och kan hamna hos Kronofogden. Jag själv använder både kontanter och kort. Har ej Swish som många av mina arbetskamrater tycker är konstigt. Jag bojkottar affärer som inte tar emot kontanter. Vi måste få folk att inse att ett kontantlöst samhälle gör oss mer sårbara och skapar diskriminering som i sig är kränkande.”

I kvällens Ekonomibyrån på SVT diskuteras kontanternas framtid. Vår Björn Eriksson kommer in efter 18.50 i programmet och säger det självklara: Det är inte ok att diskriminera var tionde invånare genom att avveckla kontanterna!

Forskaren från KTH har sedan ett märkligt resonemang om att det är viktigt för vår beredskap att det finns alternativ. Men han drar inte den självklara slutsatsen att det då är viktigt att agera för att kontanterna ska finnas kvar. Det är som att vissa inte förstår att kontantfrågan inte är ett antingen eller, utan både och.

Anna Kinberg Batra var också med som statlig utredare av kontantfrågan.
Klicka här för att se programmet!

I veckan var vi på plats när Björn Eriksson intervjuades av en fransk Tv-kanal som var på besök i Sverige. Kontantupproret får ofta intervjuförfrågningar från utländsk media angående att vi i Sverige gått så långt i processen att bli kontantlösa. Många ställer sig frågan varför.

Klicka här för att ta del av videon!

Expressen skriver i en artikel att många äldre människor känner oro inför nästa fas av Coronavaccinationen. Med stor sannolikhet kan de behöva legitimera sig med Bank-ID för att boka en tid för vaccinering, något som ett flertal äldre inte har.

Att legitimera sig via mobilt Bank-ID har även ställt till ytterligare problem för de äldre då bedragare utnyttjat deras situation. Flera har slagit larm om vaccinationsbedragare som utger sig för att vara hemtjänsten.

-Det är vaccineringen vi längtat efter, men många av våra medlemmar känner sig inte bekväma med tekniken som krävs. De är rädda för att glömma bort koder och att råka lämna ut uppgifter till fel personer, säger Christina Tallberg, ordförande för pensionärernas riksorganisation.

Läs hela artikeln här!

Obs! Denna artikel berör inte kontanter men den går hand i hand med vår fråga. Många äldre lever i digitalt utanförskap och utesluts på samma sätt här som om samhället skulle bli kontantlöst.