Behov av kontantlagstiftning lyftes vid riksdagsseminarium

Ett seminarium hölls i riksdagens Förstakammarsal för att diskutera ansvaret för Sveriges kontanthantering. Bland talarna fanns både vice riksbankschef Henry Ohlsson, representanter från näringslivet, forskare och pensionärsorganisationen PRO. Värd var Kontantupproret tillsammans med riksdagsledamöter från Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet.

Henry Ohlsson, vice Riksbankschef.

Bakgrunden var en oro för att kontanterna riskerar att försvinna. Med en fortsatt kontantminskning har Sverige snart inget nationellt betalmedel. Panelen var eniga om att den kontantlagstiftning som finns är otillräcklig.

På plats var både SVT och TV4 för att bevaka dagen.

Demonstration för att manifestera för kontanterna

En demonstration hölls på Mynttorget utanför Riksdagen med budskapet att bevara kontanterna i samhället. Som arrangör för demonstrationen stod Kontantupproret tillsammans med PRO och SPF Seniorerna. Därefter följde ett fullsatt Riksdagsseminarium i Förstakammarsalen om möjligheten att lagstifta om användandet av kontanter i handeln, likt de som finns i våra grannländer.

Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret intervjuas på plats.

Undersökning: 94 procent av dagligvaruhandeln kommer fortsatt ta emot kontanter

Matbutikerna planerar på att fortsätta ta emot kontant betalning. Det visar en undersökning som branschorganisationen Svensk Handel gjort.

”Det är uppenbart att kontanter kommer att fortsätta spela en viktig roll i samhället även framöver och frågan som måste ställas är vem som bär huvudansvaret för att säkra kontanternas framtid. Vi anser att staten måste ta ett större ansvar för att säkerställa att kontanthanteringen fungerar i hela vårt avlånga land”, menar Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel.

Läs mer på Dagligvarunytt.

Björn Eriksson debatterar om utanförskap

Idag är det allt fler butiker, restauranger och andra serviceställen som slutar ta emot kontanter. Ett kontantlöst samhälle drabbar människor som ofta redan har en utsatt situation. I Dagens Arena skriver Björn Eriksson om det digitala samhällets påverkan för utsatta grupper.

Både äldre, socialt utsatta och hotade eller förföljda grupper påverkas av omställningen. Många har inte möjlighet att använda digitala verktyg och andra behöver kontanter ur integritetsskyddande synpunkt. Följden blir ett nytt slags utanförskap i samhället. Ett utanförskap som beror på om du har möjlighet att använda digitala betalningsverktyg eller inte.

Från Kontantupprorets sida vill vi framför allt se två saker:

  • En lag som tvingar handeln att acceptera kontanter, en reglering liknande det som finns i våra grannländer.
  • Ett statligt stöd till infrastrukturen för kontanterna. Idag är kontanthanteringen en kostnad som butikerna själva måste stå för, vilket ökar deras motiv för att sluta med kontanter.

Läs hela debatten här!

Kontantupproret JO-anmäler Region Dalarna

Kontantupproret JO-anmäler Region Dalarna för beslutet att inte ta emot kontanter som betalning för patientavgifter. Offentliga vårdgivare är enligt en tidigare dom från Högsta förvaltningsdomstolen skyldiga att ta emot kontanter som betalning för patientavgifter.

Region Dalarna är en offentlig myndighet som bland annat ansvarar för sjukvården i Dalarna. Regionen har genom ett beslut tagit bort möjligheten till kontant betalning av patientavgifter.

”För det första handlar det ofta om äldre människor som kanske inte klarar av att hantera digitala betalmedel. De måste få betala sina avgifter på ett sätt som passar dem. För det andra finns en integritetsaspekt i detta. Kortbetalningar syns på kontoutdrag och det kan finnas många skäl till att man inte vill att omgivningen ska få reda på att man besökt sjukvården”, säger Björn Eriksson.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande kan läsas här.