Kontantupproret JO-anmäler Post- och telestyrelsen för stängda Bankomater

På senare tid har en stor del av Bankomats uttagsautomater slutat fungera. Orsaken är att företaget inte klarar distributionen av sedlar. Enligt lag är bankerna skyldiga att tillhandahålla kontanttjänster över hela landet. Tillsynen över detta ligger på Post- och Telestyrelsen som inte agerar. Kontantupproret JO-anmäler därför Post- och telestyrelsen.

Över hela landet rapporteras om Bankomater som är ur funktion. Problemen har pågått i många veckor. Det gör att människor inte får den kontantservice de enligt lag har rätt till. Lagen säger att det för högst vara 25 km till närmaste uttagsställe och om storbankerna, som äger Bankomat, inte uppfyller detta så blir det sanktionsavgifter.

Tillsynen över att lagen efterlevs ligger hos Post- och telestyrelsen. De har hittills inte agerat trots mängder av medierapporter om hur orter står utan kontantservice. Kontantupproret upprörs av passiviteten och JO-anmäler nu myndigheten.

– Det håller inte att vi har lagar i Sverige som storbankerna bara kan strunta i. Om Bankomat inte klarar av att ge människor grundläggande kontantservice eller om det handlar om bristande vilja att sköta denna service, så måste någon annan ta ansvar för det, säger Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson.

Lagen anger att om Post- och telestyrelsen finner brister ska den rapportera dessa till Finansinspektionen som sedan sätter en sanktionsavgift. Denna avgift kan bli på hundratals miljoner kronor.

– Människor har rätt att kunna få tag på kontanter och vår samhällsberedskap kräver att vi har en fungerande infrastruktur för kontanterna. Post- och telestyrelsen sköter uppenbarligen inte sitt tillsynsuppdrag. JO måste sätta ner foten och se till att uttagsautomaterna börjar fungera igen, säger Björn Eriksson.

Behov av kontantlagstiftning lyftes vid riksdagsseminarium

Ett seminarium hölls i riksdagens Förstakammarsal för att diskutera ansvaret för Sveriges kontanthantering. Bland talarna fanns både vice riksbankschef Henry Ohlsson, representanter från näringslivet, forskare och pensionärsorganisationen PRO. Värd var Kontantupproret tillsammans med riksdagsledamöter från Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet.

Henry Ohlsson, vice Riksbankschef.

Bakgrunden var en oro för att kontanterna riskerar att försvinna. Med en fortsatt kontantminskning har Sverige snart inget nationellt betalmedel. Panelen var eniga om att den kontantlagstiftning som finns är otillräcklig.

På plats var både SVT och TV4 för att bevaka dagen.

Demonstration för att manifestera för kontanterna

En demonstration hölls på Mynttorget utanför Riksdagen med budskapet att bevara kontanterna i samhället. Som arrangör för demonstrationen stod Kontantupproret tillsammans med PRO och SPF Seniorerna. Därefter följde ett fullsatt Riksdagsseminarium i Förstakammarsalen om möjligheten att lagstifta om användandet av kontanter i handeln, likt de som finns i våra grannländer.

Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret intervjuas på plats.

Undersökning: 94 procent av dagligvaruhandeln kommer fortsatt ta emot kontanter

Matbutikerna planerar på att fortsätta ta emot kontant betalning. Det visar en undersökning som branschorganisationen Svensk Handel gjort.

”Det är uppenbart att kontanter kommer att fortsätta spela en viktig roll i samhället även framöver och frågan som måste ställas är vem som bär huvudansvaret för att säkra kontanternas framtid. Vi anser att staten måste ta ett större ansvar för att säkerställa att kontanthanteringen fungerar i hela vårt avlånga land”, menar Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel.

Läs mer på Dagligvarunytt.

Björn Eriksson debatterar om utanförskap

Idag är det allt fler butiker, restauranger och andra serviceställen som slutar ta emot kontanter. Ett kontantlöst samhälle drabbar människor som ofta redan har en utsatt situation. I Dagens Arena skriver Björn Eriksson om det digitala samhällets påverkan för utsatta grupper.

Både äldre, socialt utsatta och hotade eller förföljda grupper påverkas av omställningen. Många har inte möjlighet att använda digitala verktyg och andra behöver kontanter ur integritetsskyddande synpunkt. Följden blir ett nytt slags utanförskap i samhället. Ett utanförskap som beror på om du har möjlighet att använda digitala betalningsverktyg eller inte.

Från Kontantupprorets sida vill vi framför allt se två saker:

  • En lag som tvingar handeln att acceptera kontanter, en reglering liknande det som finns i våra grannländer.
  • Ett statligt stöd till infrastrukturen för kontanterna. Idag är kontanthanteringen en kostnad som butikerna själva måste stå för, vilket ökar deras motiv för att sluta med kontanter.

Läs hela debatten här!