Kategori: Uncategorized

Denaria Europe har nu formellt fått godkänt av belgiska myndigheter som en internationell organisation. Organisationen kommer att driva kontantfrågan på EU-nivå och samordna arbetet för att bevara kontanterna i de olika länderna.

Denaria Europe består av Kontantupproret samt motsvarande organisationer i Frankrike, Spanien och Portugal.

– Vi i Sverige har arbetat länge med kontantfrågan och nu har flera andra länder hamnat i ett liknande läge som vi, om än inte lika illa. Därför går vi nu ihop och arbetar tillsammans, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret och som nu även valts till president i Denaria Europe.

Den europeiska organisationen för kontanter kommer främst att arbeta gentemot EU, där kontantfrågan är högaktuell, men även hjälpa kontantorganisationerna i de enskilda länderna att bli starkare och få större genomslag.

– Våra motståndare, framför allt storbankerna och de globala kortföretagen, har enorma resurser till sitt förfogande. Vår styrka är folkens röst och vi vet att den breda allmänheten vill ha kvar kontanterna. Den rösten vill vi vara i både Stockholm och Bryssel, säger Björn Eriksson.

Läs pressmeddelande från Denaria Europe här

Under årets Almedalsvecka arrangerar Kontantupproret flera seminarier. Nyligen beslutade Riksdagen om att införa kontantlagen som innebär att livsmedelsbutiker och apotek från och med 1 juli blir skyldiga att ta emot kontanter. En viktig fråga är hur lagen ska fungera i praktiken. Vid seminarierna kommer både frågor om inkludering och krisberedskap att lyftas.

Efter midsommar inleds årets Almedalsvecka. Intresset är extra stort eftersom det är valår. Riksdagen beslutade nyligen att det från 1 juli blir obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter. Kontantupproret arrangerar ett antal seminarier i Almedalen, dit både allmänheten och beslutsfattare är välkomna.

– Lagen är långt ifrån perfekt men ett steg i rätt riktning. Det är orimligt att vi låter kontantsystemet gå under i Sverige med de konsekvenser det får för vår samhällsberedskap och för människor i digitalt utanförskap. Att våra politiker äntligen satt ner foten och sagt att kontanterna ska vara kvar är viktigt, men det räcker inte. Nu gäller det att se till att lagen fungerar i praktiken, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.

En annan viktig punkt för Kontantupproret är att Riksdagen även beslutade att offentligrättsliga tjänster, alltså vårdavgifter, bilbesiktning och avgifter för pass och liknande ska omfattas av kontantkravet.

– Det kommer vi att följa upp ordentligt och nu inför valet får partierna bekänna färg. Vill de ta ansvar för ett fungerande kontantsystem eller är det fortsatt bankernas digitaliseringsagenda som gäller? Det kommer vi kräva svar på i Almedalen, säger Björn Eriksson.

Kontantupprorets program i Almedalen

Måndag 22 juni 14.00-14.45 ”En ny kontantlag om en vecka – vad innebär det? https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/6808

Tisdag 23 juni 09.00-09.45 ”Betalsystemen i kris och krig” https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/6813

Onsdag 24 juni 10.00-10.45 ”Kontanter som skydd för de mest utsatta” https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/6832

Onsdag 24 juni 15.00-15.45 ”Det kontantlösa Sverige – turismen påverkas” https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/6828

Fredag 26 juni, Träffpunkt om kontanter kl 10-12: https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/6836

När finansutskottet igår behandlade förslaget till en ny kontantlag gjordes en viktig förändring. Ett enigt utskott beslutade att även så kallade offentligrättsliga tjänster, som patientavgifter, bilbesiktning, pass och liknande, ska kunna betalas kontant. Det liggande lagförslaget omfattar endast livsmedelsbutiker och apotek. Utskottet vill nu att regeringen utreder hur även dessa tjänster kan ingå i lagen.

Förslaget till lag om kontanter, proposition 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt, har i dagarna behandlats i Riksdagens finansutskott. Där har utskottet i full enighet gjort ett tillkännagivande som uppmanar regeringen att återkomma med ett förslag som inkluderar offentligrättsliga tjänster i kontantlagen.

– När regeringen tog bort offentligrättsliga tjänster i sitt lagförslag sa vi att det var feltänkt. Staten kan inte först säga att kontantsystemet är viktigt och sedan själv strunta i att ta emot kontanter. Myndigheter och andra offentliga verksamheter ska självfallet ta emot sina egna pengar, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret

Dagens besked innebär att även offentliga verksamheter bör se till att ha kapacitet att hantera kontanter framöver.

– Det ingår i ansvaret som offentlig aktör att se till att alla kan vara inkluderade Vi ser detta som en viktig seger för alla i vårt land som inte har tillgång till digitala betalmedel, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.

Lagen kommer att börja gälla 1 juli som planerat. Kontantupproret välkomnar att det blir en lagstiftning, men kommer att fortsätta arbeta för att den ska gälla fler områden och få vassare tänder.

– När lagen träder i kraft blir det obligatoriskt för livsmedelsaffärer och apotek att ta emot kontanter. Vi vill se en betydligt bredare omfattning av kontantlagen där sådant som kollektivtrafik, drivmedel och kläder bör ingå. Dessutom måste det finnas tillsyn och sanktioner så att lagen verkligen följs, säger Björn Eriksson.

Kontantupproret skriver idag på Altinget Debatt, Riksdagens tidning.

Artikeln tar upp den nya kontantlagen. Vi anser att det förslag som regeringen nu lagt fram är alldeles för urvattnat. Kravet på offentliga aktörer att hantera kontanter har tagits bort. Risken är även att den inte kommer att fungera som avsett i handeln eftersom det saknas både tillsyn och sanktioner.”Det ursprungliga lagförslaget får också stöd från tunga statliga instanser som Försvarsmakten, Myndigheten för civilt försvar och Riksbanken, som alla ser vikten av att upprätthålla kontantinfrastrukturen. Man har också uppmanat svenska folket att ha kontanter hemma av beredskapsskäl. I dagarna gick även Riksbanken ännu en gång ut med samma uppmaning med hänvisning till det försämrade omvärldsläget.

Läs hela debatten här: Gör som övriga Europa och skärp kontantlagen

Kontantupproret har tillsammans med Sveriges Civilförsvarsförbund lanserat ett krispaket för handeln.

Vi lyfter vi tre konkreta åtgärder:

1. Reserv-el och robusta rutiner: Butiker behöver möjlighet att investera i reservkraft och nödvändiga elåtgärder för att kunna genomföra betalningar och hantera flöden i butik även vid elavbrott. Det bör underlättas genom förmånliga villkor, stöd eller subventioner, eftersom det handlar om samhällsviktig funktion – inte en privat ”extratjänst”.

2. Utbildning av personalen: I en kris ställs andra krav än i vardagen. Personalen behöver kunna hantera kontanter, arbeta med förenklade rutiner och samtidigt möta människor i stress och oro. Här kan Sveriges Civilförsvarsförbund bidra med utbildningsinsatser. Det handlar också om grundläggande säkerhet: hjärt- och lungräddning, brandskydd och krishantering. Det krävs inte många utbildningstimmar för att höja beredskapen avsevärt.

3. Analog reservlösning: När digitala system ligger nere måste det finnas en analog reservlösning som gör att försäljning kan fortsätta på ett ordnat sätt – exempelvis kvittobok och manuell dokumentation.

Läs hela artikeln i Dagens Industri här: Ett krispaket för handeln