Omvärlden värnar kontanterna – Sverige alltmer udda

I många länder är kontanterna det betalmedel som fungerar bäst. Det gäller även i Europa där nya siffror från Europeiska centralbanken visar att kontantuttagen ökar. Medan omvärlden ser till att värna kontanterna framstår Sverige som en udda fågel som envisas med att allt ska vara digitalt.

Nyligen kom Europeiska centralbanken, ECB, med en rapport som visar att den oroliga omvärlden gör att kontantuttagen ökar i Europa. Tidningen The Guardian tar upp detta utifrån att sommaren haft ett flertal samhällskriser på kontinenten, bland annat stora skogsbränder, cyberattacker och ett alltmer intensivt krig i Ukraina.

– I Sverige har våra politiker till slut vaknat. Men lagen som infördes från 1 juli är för smal och den kommer inte innebära den förstärkning av kontantsystemet som vi skulle behöva. Sverige har under alltför många år ensidigt sjungit digitaliseringens lov. Nu visar det sig vara en återvändsgränd, säger Björn Eriksson, ordförande för såväl Kontantupproret som den nybildade organisationen Denaria Europe som samlar kontantrörelserna inom EU.

För många svenskar som varit ute och rest i sommar är det också tydligt att kontanterna spelar en stor roll utomlands. Forex visar i sitt Kontantindex 2026 hur stora turistdestinationer som exempelvis Egypten och Thailand nästan uteslutande använder kontanter. Även europeiska destinationer som Albanien och Portugal ligger högt i indexet.

– Vi lever i en digital bubbla i Sverige. Kort och digitala betalverktyg används hela tiden, ibland av bekvämlighet, men ofta för att det är det enda som fungerar. En sådan betalningsinfrastruktur är inte hållbar i en värld där kriser och till och med krig står för dörren. Det är dags att vi tar höjd för hur världen faktiskt ser ut. Kontanterna behövs mer än vi tror, säger Björn Eriksson.

För ytterligare information: Björn Eriksson, tel 070-626 46 06

Om Kontantupproret

Kontantupproret är en rörelse med flera olika organisationer och föreningar som medlemmar, som alla värnar om kontanterna som betalmedel i Sverige. Läs mer om Kontantupproret på www.kontantupproret.se och på Facebooksidan.

Debatt ”Dags att ta tillbaka makten från bankerna”

Kontantupproret skriver tillsammans med Sveriges Konsumenter i Svenska Dagbladet.

Artikeln handlar om att bankerna stänger ute och hotar vanliga människor, småföretagare och pensionärer, med att inte få ha ett betalkonto. Det är tiotusentals fall varje år och många hör också av sig till oss.

”Vi vet ju att de stora penningtvättsuppläggen inte har något att göra med pensionärer, småsparare eller småföretagare. De brukar snarare bygga på avancerade upplägg med internationella skalbolag och komplicerade finansiella transaktioner i miljardklassen, där bankerna inte sällan själva är möjliggörare.”

Vi måste begränsa bankernas makt. Det är inte rimligt att människor kan stängas ute och i praktiken inte kunna ha en fungerande vardag.Artikeln ställer fyra krav:

– Få fram en oberoende kartläggning av vilka det är som faktiskt drabbas när betalkonton avslutas.

– Få större insyn i bankernas beslut i frågan.

– Ett starkare skydd för rätten till betalkonto.

– Se över penningtvättslagen så att det träffar den organiserade brottsligheten utan att göra vanliga människor rättslösa.

Läs hela artikeln här och inlägget på vår Facebook här

Nu är Denaria Europe i gång – till kontanternas försvar

Denaria Europe har nu formellt fått godkänt av belgiska myndigheter som en internationell organisation. Organisationen kommer att driva kontantfrågan på EU-nivå och samordna arbetet för att bevara kontanterna i de olika länderna.

Kontanter – en EU-fråga

Denaria Europe består av Kontantupproret samt motsvarande organisationer i Frankrike, Spanien och Portugal.

– Vi i Sverige har arbetat länge med kontantfrågan och nu har flera andra länder hamnat i ett liknande läge som vi, om än inte lika illa. Därför går vi nu ihop och arbetar tillsammans, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret och som nu även valts till president i Denaria Europe.

Den europeiska organisationen för kontanter kommer främst att arbeta gentemot EU, där kontantfrågan är högaktuell, men även hjälpa kontantorganisationerna i de enskilda länderna att bli starkare och få större genomslag.

– Våra motståndare, framför allt storbankerna och de globala kortföretagen, har enorma resurser till sitt förfogande. Vår styrka är folkens röst och vi vet att den breda allmänheten vill ha kvar kontanterna. Den rösten vill vi vara i både Stockholm och Bryssel, säger Björn Eriksson.

Läs pressmeddelande från Denaria Europe här

Kontantupproret i Almedalen – ny lag gör kontanterna högaktuella

Under årets Almedalsvecka arrangerar Kontantupproret flera seminarier. Nyligen beslutade Riksdagen om att införa kontantlagen som innebär att livsmedelsbutiker och apotek från och med 1 juli blir skyldiga att ta emot kontanter. En viktig fråga är hur lagen ska fungera i praktiken. Vid seminarierna kommer både frågor om inkludering och krisberedskap att lyftas.

Björn Eriksson i Almedalen.

Efter midsommar inleds årets Almedalsvecka. Intresset är extra stort eftersom det är valår. Riksdagen beslutade nyligen att det från 1 juli blir obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter. Kontantupproret arrangerar ett antal seminarier i Almedalen, dit både allmänheten och beslutsfattare är välkomna.

– Lagen är långt ifrån perfekt men ett steg i rätt riktning. Det är orimligt att vi låter kontantsystemet gå under i Sverige med de konsekvenser det får för vår samhällsberedskap och för människor i digitalt utanförskap. Att våra politiker äntligen satt ner foten och sagt att kontanterna ska vara kvar är viktigt, men det räcker inte. Nu gäller det att se till att lagen fungerar i praktiken, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.

En annan viktig punkt för Kontantupproret är att Riksdagen även beslutade att offentligrättsliga tjänster, alltså vårdavgifter, bilbesiktning och avgifter för pass och liknande ska omfattas av kontantkravet.

– Det kommer vi att följa upp ordentligt och nu inför valet får partierna bekänna färg. Vill de ta ansvar för ett fungerande kontantsystem eller är det fortsatt bankernas digitaliseringsagenda som gäller? Det kommer vi kräva svar på i Almedalen, säger Björn Eriksson.

Kontantupprorets program i Almedalen

Måndag 22 juni 14.00-14.45 ”En ny kontantlag om en vecka – vad innebär det? https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/6808

Tisdag 23 juni 09.00-09.45 ”Betalsystemen i kris och krig” https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/6813

Onsdag 24 juni 10.00-10.45 ”Kontanter som skydd för de mest utsatta” https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/6832

Onsdag 24 juni 15.00-15.45 ”Det kontantlösa Sverige – turismen påverkas” https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/6828

Fredag 26 juni, Träffpunkt om kontanter kl 10-12: https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/6836

Riksdagen ändrar i förslaget till kontantlag: även offentligrättsliga tjänster ska kunna betalas kontant

När finansutskottet igår behandlade förslaget till en ny kontantlag gjordes en viktig förändring. Ett enigt utskott beslutade att även så kallade offentligrättsliga tjänster, som patientavgifter, bilbesiktning, pass och liknande, ska kunna betalas kontant. Det liggande lagförslaget omfattar endast livsmedelsbutiker och apotek. Utskottet vill nu att regeringen utreder hur även dessa tjänster kan ingå i lagen.

Förslaget till lag om kontanter, proposition 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt, har i dagarna behandlats i Riksdagens finansutskott. Där har utskottet i full enighet gjort ett tillkännagivande som uppmanar regeringen att återkomma med ett förslag som inkluderar offentligrättsliga tjänster i kontantlagen.

– När regeringen tog bort offentligrättsliga tjänster i sitt lagförslag sa vi att det var feltänkt. Staten kan inte först säga att kontantsystemet är viktigt och sedan själv strunta i att ta emot kontanter. Myndigheter och andra offentliga verksamheter ska självfallet ta emot sina egna pengar, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret

Dagens besked innebär att även offentliga verksamheter bör se till att ha kapacitet att hantera kontanter framöver.

– Det ingår i ansvaret som offentlig aktör att se till att alla kan vara inkluderade Vi ser detta som en viktig seger för alla i vårt land som inte har tillgång till digitala betalmedel, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.

Lagen kommer att börja gälla 1 juli som planerat. Kontantupproret välkomnar att det blir en lagstiftning, men kommer att fortsätta arbeta för att den ska gälla fler områden och få vassare tänder.

– När lagen träder i kraft blir det obligatoriskt för livsmedelsaffärer och apotek att ta emot kontanter. Vi vill se en betydligt bredare omfattning av kontantlagen där sådant som kollektivtrafik, drivmedel och kläder bör ingå. Dessutom måste det finnas tillsyn och sanktioner så att lagen verkligen följs, säger Björn Eriksson.