Kontantupproret skriver på Svenska Dagbladets debattsida om hur bankerna utnyttjar reglerna mot penningtvätt för att motverka kontanterna.
Sverige har införlivat EU-reglerna mot penningtvätt i svensk lag. Tyvärr har vi gjort reglerna både hårdare och mer upp till bankernas tolkning än EU-direktivet kräver.
När dessa regler nu är på väg att uppdateras vill Kontantupproret få politikerna att förstå hur bankerna utnyttjat dessa regler mot både privatpersoner och företag. Genom att hänvisa till överdrivna och orimliga krav för att hindra penningtvätt tvingar de i praktiken människor att sluta använda kontanter. Detta är inte rimligt och det går rakt emot vad riksdagen beslutat – att kontantsystemet ska finnas kvar.
När andra banker stänger kontor öppnar Leksands Sparbank nya. Vd Björn Rinstad tror på närhet till kunderna, lokala beslut och en bank som är med och utvecklar bygden.
Kanske krävs det en riktig lantis för att få en bank på bygden att blomstra. För det är så han beskriver sig själv, Björn Rinstad, vd för Leksands Sparbank.
Landsbygdsgrabben från södra Jämtland har inte tagit den rakaste vägen till vd-stolen. Den har gått via besöksnäringen och jobbet som marknadschef på banken, innan han för sju år sedan blev vd. Kanske är det en del av förklaringen till att den går så bra.
– Jag tror att min bakgrund och min förståelse för besöksnäringen är viktiga delar för hur jag ser på banken och vårt uppdrag, säger han.
När andra banker slår ihop verksamheter, lägger ned kontor och koncentrerar sig till de större städerna gör Leksands Sparbank tvärtom.
– Närhet är vår största styrka. Genom att finnas på plats och lära känna våra kunder kan vi förstå deras behov och fatta bättre beslut.
Det är inte minst viktigt för småföretagen, menar han.
– När en företagare behöver låna pengar är lokalkännedomen A och O. Vi vet vilka risker och möjligheter som finns här. Besluten tas ju här, de går inte till någon kreditkommitté någon helt annanstans.
Kunderna vill ha kontantservice
Det samma gäller för kontantfrågan. På två av bankens tre kontor kan man sätta in och ta ut kontanter över disk.
– Många av våra kunder efterfrågar den tjänsten och då vill vi kunna leverera den. Så enkelt är det. Kontanter är ett giltigt betalningsmedel som många behöver och använder.
Det handlar om allt från människor som har svårt att använda digitala tjänster till småföretagare som behöver hantera dagskassor, inte minst inom besöksnäringen, som är väl utvecklad i området.
– Vi får hit många utländska gäster och de använder kontanter i mycket högre utsträckning än vi svenskar. De tycker nog att vi är lite ogästvänliga om de kommer hit med kontanter i plånboken men inte kan använda dem.
Om kunderna är nöjda väljer de vara kvar. Och fler kunder ger bättre lönsamhet, det är Björns filosofi.
– Vi behöver besöksnäringen på orten och vi behöver företagen. Då får vi lösa det, helt enkelt.
Han märker att fler tar ut pengar nu efter MCF:s rekommendation om att ha kontanter i krisberedskap. Men han tycker också att man borde prata betydligt mer om de många som inte klarar av det digitala samhället och som hamnar i ett stort utanförskap när ingen tillhandahåller kontanter.
Vinsten till lokalsamhället
Björn utstrålar ett tydligt samhällsengagemang. Men så är sparbankerna inte heller några vanliga banker. De ägs av bygden och har i uppdrag att bidra till utvecklingen där de verkar. En del av vinsten går därför tillbaka till lokalsamhället.
– Det är en jättebra modell för att få hela Sverige att leva. I och med att vi inte har aktieägare, delas vår vinst istället ut till projekt som får samhället att utvecklas. Genom åren har vi investerat i väldigt många olika projekt, allt från föreningsliv och barnidrott till ridskolor, utsiktstorn, badbryggor och broar över älvar.
Björn berättar att det till och med finns forskning som visar att bygder med sparbanker har en bättre utveckling. Men det är inte så många som känner till det, helt enkelt för att sparbankerna inte finns inne i storstäderna. I mindre orter förstår man det däremot väl.
Kanske är det därför som de lokala sparbankerna nu tycks gå mot strömmen.
Leksands Sparbank ska snart öppna ett nytt kontor i Mora. Och Björn berättar att även andra sparbanker expanderar, bland annat i Hälsingland, där två nya kontor snart ska öppna.
– Vi verkar faktiskt se en mottrend nu och det är fantastiskt roligt!
Denaria Europe, Kontantupprorets internationella nätverk i EU, har presenterat sina krav på den kommande EU-lagstiftningen om kontanter. En generell rätt att betala kontant med Euro är på gång att införas. Det är ett viktigt steg för att säkra kontanterna som betalmedel, men för att det ska fungera får det inte vara för många undantag eller otydligheter i regelverket.
Bild: Denaria Europe, representanter från Portugal, Spanien, Sverige och Danmark.
Det pågår en lagstiftningsprocess inom EU om kontanternas funktion som betalmedel. Precis som i Sverige har kontantanvändningen minskat i många länder och det väcker stark oro. Om möjligheten att betala med kontanter inskränks eller i värsta fall försvinner så drabbas utsatta grupper och det blir också farligt i samband med en samhällskris.
Denaria Europe, Kontantupprorets EU-nätverk, arbetar för att den kommande lagstiftningen ska bli så bred och tydlig som möjligt, så att rätten att använda kontanter fungerar i praktiken. I samband med presentationen i Bryssel fick både organisationer och politiker ta del av hur olika grupper ser på kontanternas betydelse. Björn Eriksson uttryckte i sin inledning att kontanter ytterst är en fråga om demokrati, om vem som ska bestämma – folkvalda politiker eller privata aktörer och banker.
– Sverige har en viktig roll i Denaria Europe. Det beror på att vi länge haft en sjunkande trend för kontanterna och upplevt många av de negativa konsekvenser som andra länder är på väg mot. De andra europeiska länderna vill inte hamna i vår situation där kontantinfrastrukturen monteras ned. Från Kontantupproret har vi arbetat med kontantfrågan i över tio år och det gör att vi kan bidra med våra erfarenheter i de andra ländernas arbete, säger Björn Eriksson som utsetts till President i Denaria Europe.
Denaria Europe presenterade även en undersökning om hur invånarna i olika europeiska länder ser på kontanterna.
Björn Eriksson, President i Denaria Europe. Adine Samadi, ordförande i ROKS, och Björn Eriksson. Representanter för kontantuppror i Portugal, Spanien, Sverige och Danmark.
Idag har Denaria Europe, organisationen för nationella kontantuppror i EU, presenterat sig för beslutsfattare, institutioner och media i Bryssel. Frågan om kontanternas framtid och hur vi säkrar att de finns kvar är något som berör hela Europa.
Sverige har fått en betydande roll i organisationen. Dels för att kontanterna är nere på extremt låga nivåer hos oss och vi därmed har blivit ett avskräckande exempel, dels för att Björn Eriksson utsetts till President för hela Denaria Europe.
Vid evenemanget fick publiken ta del av många perspektiv. Björn inledde med att beskriva kontanterna som en fråga om demokrati och att människor ska ha rätt att själva välja hur de vill betala. Ett spanskt undersökningsföretag, GAD3, visade en presentation av hur invånarna i olika länder ser på kontanterna. En paneldiskussion följde med representanter för både Europas konsumenter, BEUC, och äldre.
Evenemanget knöts sedan ihop av Philip Tod som ansvarar för Euron på EU-kommissionen. Han beskrev den pågående processen med lagstiftningen som är på gång om rätten att använda kontanter och som kommer att gälla i hela Euro-området. Han tryckte på att om lagen inte efterlevs i medlemsländerna så kommer EU-kommissionen att agera med kraft.
Vi hade en betydande svensk representation på plats. Förutom Björn Eriksson var även ROKS – Riksorganisationen för Kvinnojourer och tjejjourer, en av Kontantupprorets medlemmar, samt den Svenska representantionen i Bryssel i form av Eva Cassel som är Financial Counsellor där.
Denaria Europe kommer nu att arbeta vidare med att bevara kontanterna i EU och i Sverige.
När användandet av kontanter minskar så begränsar det självständigheten för många synskadade. Betalterminaler som enbart har en pekskärm blir allt vanligare, och hittas bland annat på restauranger och i ett flertal butiker. För den som inte kan se blir det många gånger svårt att genomföra en betalning självständigt. Synskadades Riksförbund (SRF) har därför beslutat att gå med i Kontantupproret.
Kontanternas tillgänglighet och användbarhet har blivit en viktig fråga för SRF. Ett alltmer kontantlöst samhälle skapar stora hinder för personer med synnedsättning.
– För oss har kontantfrågan blivit allt viktigare. Det är oacceptabelt att våra medlemmar i praktiken stängs ute från butiker, restauranger och andra ställen. Alla ska ha möjlighet att betala och delta i samhället, säger Niklas Mattsson, förbundsordförande Synskadades Riksförbund.
Inte heller alternativa digitala betalningslösningar är tillgängliga för alla. Exempelvis kan betalning med mobiltelefon eller smartklocka kräva att personen ska kunna hantera en pekskärm. Idag finns det talbaserade hjälpmedel på mobiltelefoner, men vid ljudliga miljöer kan det bli svårt att använda dem.
– Rehabiliteringen för synskadade är idag mycket eftersatt och det bidrar till svårigheterna att använda digitala lösningar, säger Håkan Thomsson som är intressepolitisk chef på Synskadades Riksförbund.
För Kontantupproret är det värdefullt att funktionshindrades perspektiv kommer fram. Synskadades Riksförbund är den andra medlemsorganisationen, efter FUB, som ansluter sig.
– Våra politiker har ännu inte förstått hur kontantlösheten i samhället påverkar utsatta grupper. Följderna blir både sorgliga och inhumana när människor stängs ute. Tillsammans med Synskadades Riksförbund kommer vi att lyfta detta ännu mer, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.
Om Synskadades Riksförbund (SRF)
Synskadades Riksförbund är en ideell intresseorganisation av och för synskadade. SRF grundades i tron på människors lika värde och arbetar för att synskadade ska få samma möjligheter som seende, att delta i samhället och leva självständiga liv. Idag har SRF cirka 11 500 medlemmar, varav drygt 8000 är synskadade.