När finansutskottet igår behandlade förslaget till en ny kontantlag gjordes en viktig förändring. Ett enigt utskott beslutade att även så kallade offentligrättsliga tjänster, som patientavgifter, bilbesiktning, pass och liknande, ska kunna betalas kontant. Det liggande lagförslaget omfattar endast livsmedelsbutiker och apotek. Utskottet vill nu att regeringen utreder hur även dessa tjänster kan ingå i lagen.
Förslaget till lag om kontanter, proposition 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt, har i dagarna behandlats i Riksdagens finansutskott. Där har utskottet i full enighet gjort ett tillkännagivande som uppmanar regeringen att återkomma med ett förslag som inkluderar offentligrättsliga tjänster i kontantlagen.
– När regeringen tog bort offentligrättsliga tjänster i sitt lagförslag sa vi att det var feltänkt. Staten kan inte först säga att kontantsystemet är viktigt och sedan själv strunta i att ta emot kontanter. Myndigheter och andra offentliga verksamheter ska självfallet ta emot sina egna pengar, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret
Dagens besked innebär att även offentliga verksamheter bör se till att ha kapacitet att hantera kontanter framöver.
– Det ingår i ansvaret som offentlig aktör att se till att alla kan vara inkluderade Vi ser detta som en viktig seger för alla i vårt land som inte har tillgång till digitala betalmedel, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.
Lagen kommer att börja gälla 1 juli som planerat. Kontantupproret välkomnar att det blir en lagstiftning, men kommer att fortsätta arbeta för att den ska gälla fler områden och få vassare tänder.
– När lagen träder i kraft blir det obligatoriskt för livsmedelsaffärer och apotek att ta emot kontanter. Vi vill se en betydligt bredare omfattning av kontantlagen där sådant som kollektivtrafik, drivmedel och kläder bör ingå. Dessutom måste det finnas tillsyn och sanktioner så att lagen verkligen följs, säger Björn Eriksson.