Kategori: Senaste nytt

Att våra politiker till slut har insett att en kontantavveckling inte alls blir en stillsam färd mot en digital drömvärld är välkommet. Det skriver Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret.

Äntligen händer det saker i kontantfrågan. EU drar i bromsen och förordar en lagstiftning om kontanter i hela eurozonen. Här i Sverige har regeringen tillsatt en utredning om hur kontanterna kan säkras i samhället och hur en lagstiftning för handeln bör se ut. En stor anledning till de nya vindarna är det förändrade världsläget. Idag inser vi att det behövs en robust, analog infrastruktur i hela landet, vid sidan av det digitala.

Storbankerna – som inom parentes äger Bankomat – har under många år trott sig kunna vinna matchen mot kontanterna. Om det inte finns några kontanter och allt sköts digitalt av kunderna själva så kan nämligen bankerna bara luta sig tillbaka och se på när vinstpengarna bara strömmar in. Ungefär det som redan sker i dag, fast ännu tydligare. Därför har de fördyrat och försvårat kontantanvändningen, men samtidigt vägrat att ta ansvar för de samhällskonsekvenser som följer, exempelvis alla de bedrägerier som drabbar så många. Tragedier som skulle kunna förhindras tekniskt om bara viljan fanns.

Samma banker har däremot varit påhittiga när det gäller att föra ut argument mot kontanter. Under pandemin påstods att det var riskabelt att hantera kontanter på grund av smittorisken. Av någon anledning ansågs inte kort eller betaldosor utgöra smittorisk. Folk blev rädda och undvek kontanter, trots att det bara var hittepå.

De har också lyckats få kontanter, detta sedan tusentals år fungerande betalmedel, att framstå som något suspekt. Varje liten kontanttransaktion nagelfars numera och kunderna blir behandlade som kriminella enligt en slags omvänd bevisföring.

Kontantbrottsligheten är i dag en droppe i havet jämfört med digitala bedrägerier. Enligt källor jag har från mitt gamla skrå omsätter de digitala bedrägerierna ungefär 75 miljarder per år. Det är pengar som går till kriminell verksamhet som knark, vapen och trafficking. Motsvarande siffra för kontanter är runt två miljarder om året enligt samma källor.

Det är alltså rena nonsensargument som storbankerna använder sig av för att misskreditera kontanterna.

Att våra politiker till slut har insett att en kontantavveckling inte alls blir en stillsam färd mot en digital drömvärld, utan snarare en dystopisk ensamseglats i ett stormigt hav, är därför välkommet. Sverige har gått långt, men ännu finns kontanterna kvar och allt fler inser att de är samhällsviktiga. Precis som för vårt territoriella försvar, det som nästan helt avvecklades till förmån för ”smartare” insatsförband som skulle operera i andra länder, kan situationen snabbt förändras. Då blir det dyrt, mycket dyrt, att bygga upp ett fungerande system igen.

Nu har ju storbankerna en förmåga att ändå alltid hamna på den vinnande sidan. Eftersom de räknas som systemkritiska vet de att skattebetalarna alltid får träda in och rädda upp dem om de hamnar i finansiell knipa. Våra banker kommer att klara sig även om de nu tvingas backa och återigen börja hantera kontanter – eller åtminstone inte motarbeta de kunder och handlare som gör det. Tiden när bankerna kunde strunta i sitt samhällsansvar är över.

Kloka banker ställer därför om och förbereder sig på att kontanter behövs och kommer att vara en del av en robust infrastruktur i både Sverige och i övriga världen framöver. Det vore inte en dag för tidigt.

Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret och tidigare rikspolischef

Den 20 mars bjöd Kontantupproret och Centerpartiet in till ett seminarium i riksdagen om kontanterna. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska ge förslag på lagstiftning för att värna kontanternas roll. Vid seminariet presenterade både Riksbanken och utredaren själv sin syn på hur en ny lagstiftning ska se ut.

Kontanterna har minskat kraftigt i Sverige och nu är vi i ett kritiskt läge. Det var den samstämmiga bilden vid dagens seminarium där både vice riksbankschef Aino Bunge och regeringens utredare Dennis Dioukarev medverkade.  

– Det blev en mycket klargörande diskussion. Vi står vid en avgörande brytpunkt när det gäller kontanterna i Sverige. Med tanke på bankernas ekonomiska ställning är problemet knappast kostnaden, utan att de tyvärr inte bryr sig. Därför är det upp till staten att bestämma om kontanternas framtid och om alla ska ha rätten att få betala som de vill. Om inte politikerna agerar nu så är det enda analoga betalmedlet som klarar en krissituation snart borta, säger Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson.

Riksdagsledamöter från flera partier medverkade vid seminariet. Både de och publiken kunde ge direkta inspel till utredaren.

– Det är glädjande att våra politiska företrädare äntligen börjat inse att kontanterna inte bara är en fråga om några ”stackars äldre” som inte klarar av digitala verktyg. Kontanterna är en avgörande del i hela vårt samhälles krisberedskap och för många människor att få ett drägligt liv, säger Björn Eriksson.

Seminariet finns att se i sin helhet på Kontantupprorets Facebook och kommer även att sändas på SVT Forum inom kort.                                                                                                                                                                                                                                            

Kontantupproret välkomnar att regeringen tillsätter en utredning om kontanterna.

– Äntligen har politikerna vaknat! Nu är det viktigt att utredningen arbetar snabbt och att det blir skarp lagstiftning där handeln är skyldig att acceptera kontanter, säger Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson.

Regeringen meddelade idag att den tillsätter en utredning om kontanterna. Utredningen ska ledas av Dennis Dioukarev som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och tidigare ledamot i Betalningsutredningens parlamentariska referensgrupp. Utredningens inriktning är att kontanterna ska säkras i samhället.

– Det är ett mycket välkommet besked från ministern att kontantfrågan nu tas på allvar. Vi har i flera år varnat för utvecklingen där kontanterna är på väg att försvinna. Om det inte går att använda kontanter stängs människor ute och det gör oss sårbara i en krissituation, säger Björn Eriksson.

Utredningen ska se över behovet av reglering av kontanterna som betalmedel och återkomma med förslag till lagstiftning.

– Vi behöver snabbt få ett regelverk som säkrar kontanterna i Sverige. Handeln måste också få besked om vad som gäller – att kontanter ska tas emot som betalmedel, säger Björn Eriksson.

Nu är det dags att nominera till Kontantpriset 2023! Kontantpriset instiftades 2020 av Kontantupproret för att uppmärksamma ett företag eller en förening som gjort något extra för kontanterna i Sverige.

Varje år delas Kontantpriset ut till ett företag eller en förening som utmärkt sig i att främja kontantanvändningen i Sverige. Nu är det dags för årets upplaga. I år dubblas Kontantpriset till 20 000 kr och priset delas självklart ut i kontanter. En organisation, ett företag eller en förening som bäst främjat kontanterna vinner Kontantpriset. Prissumman har möjliggjorts tack vare donationer.

Vi behöver nu DIN hjälp. Nominera en organisation, företag eller förening som gör det där lilla extra för kontanterna. Lämna en kommentar på vårt Facebook-inlägg med företagets/organisationens namn, stad och din motivering till varför just de ska vinna.

Sista nomineringsdag: 3 december

Psst… Är du nyfiken på vilka som vunnit tidigare år? Klicka dig vidare nedan.

Riksbankschefen Erik Thedéen uttalar i en intervju i DN att kontanterna måste säkras som betalmedel. I sitt remissvar till Betalmarknadsutredningen skriver Riksbanken att kontanter alltid ska kunna användas för livsnödvändiga varor, såsom livsmedel, drivmedel och apoteksvaror.

Idag är sista dagen att lämna remissvar till Betalmarknadsutredningen. Riksbanken, kanske den tyngsta remissinstansen av alla, har i sitt svar lyft fram ett antal kritiska punkter. Bland annat vill Riksbanken att det ska lagstiftas om att kontanter ska kunna användas för köp av livsnödvändiga varor, alltså livsmedel, drivmedel och apoteksvaror. Utredningens förslag är att kravet att acceptera kontanter bara ska gälla receptbelagd medicin på apotek.

– Riksbanken underkänner helt utredningens resonemang kring kontanterna. Om kontanterna ska fungera som betalmedel i framtiden måste det bli en lagstiftning som gäller större delen av handeln. Utredningen nonchalerar riskerna med ett kontantlöst samhälle och det är mycket välkommet att Riksbanken är tydliga i denna fråga, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.

Om kontanterna inte längre fungerar som betalmedel blir människor utestängda. Det finns dessutom beredskapsskäl för att värna kontanterna, de fungerar även vid en hackerattack, större olycka eller annan slags samhällskris.

– Med kontanter blir vi mindre sårbara och vi inkluderar alla i vårt samhälle. Det är helt obegripligt varför våra politiker med öppna ögon vill avveckla ett fungerande betalsystem. Riksbanken pekar på riskerna – det är dags för våra beslutsfattare att vakna, säger Björn Eriksson.