Artikeln tar upp lagförslaget som regeringen nu lämnat till lagrådet. Det är alltför urvattnat anser vi. ”Om ambitionen verkligen är att värna kontantsystemet behöver vi en ordentlig utvidgning av kontantplikten. Att bara omfatta livsmedel och apoteksvaror, men utelämna sådant som drivmedel, kollektivtrafik och kläder, visar en begränsad förståelse för vad människors vardag och landets beredskap kräver. En bredare kontantplikt var dessutom något som flera remissinstanser, däribland Försvarsmakten, ville se.”
Förra årets kontantpris gick till Inre Ringen som är en del av Riksförbundet FUB. De skickade en liten videohälsning till oss och tackade så mycket för priset.
Snart är det dags att dela ut årets kontantpris, vi har fått flera intressanta nomineringar. Fortsättning följer…
Nu är det dags att lyfta de företag och föreningar som gör det där lilla extra för kontanterna i Sverige. Kontantpriset, som instiftades av Kontantupproret 2020, delas ut till någon som under året har främjat kontantanvändningen på ett föredömligt sätt.
Prissumman är 20 000 kr, självklart i kontanter.
Nominera genom att ämna en kommentar på vår Facebook och uppge namn, ort och en kort motivering till varför just din kandidat bör vinna. Sista dagen du kan nominera är 6 december.
Sent igår landade regeringens lagrådsremiss om en ny kontantlag. Den innehåller flera förändringar jämfört med Kontantutredningen som gjordes på regeringens uppdrag av riksdagsledamoten Dennis Dioukarev (SD). Skyldigheten för offentliga aktörer att ta emot kontanter stryks och bankernas kontantservice gentemot företag blir mer som en allmän uppmaning. Det införs inte heller några sanktioner, vilket riskerar att göra lagstiftningen tandlös.
Sedan Kontantutredningen presenterades i december förra året har frågan beretts i finansdepartementet. Kontantupproret har åtskilliga gånger tagit upp hur viktigt det är att få en kontantlag på plats. Sverige är närmast unikt genom att sakna reglering av skyldigheten att acceptera landets eget betalmedel.
– Att det nu kommer en kontantlag är i grunden positivt och helt nödvändigt. Det behövs både för att alla ska vara inkluderade i vårt samhälle och för att stärka vår nationella beredskap. Tyvärr är förslaget som regeringen nu presenterar alltför urvattnat i jämförelse med Kontantutredningen. I stället hade vi behövt en ordentlig utvidgning av kontantplikten – något som åtskilliga remissinstanser, däribland Försvarsmakten, ville. Kontanterna måste fungera i hela landet, säger Björn Eriksson, Kontantupprorets ordförande.
Kontantupproret bedömer att regeringens förslag innebär att kontanterna fortsatt hänger på en skör tråd i Sverige. Det saknas sanktioner i förslaget och det gör att butiker kan säga nej till kontanter utan att det får några konsekvenser. Konsumenterna kan inte heller kräva sin rätt att betala med kontanter.
– Som förslaget är utformat är det väl tandlöst och i värsta fall blir kontanterna satta på undantag i handeln. Då har vi inte uppnått någonting. Dessutom är det fortsatt bankerna som har ansvaret för kontantservicen, vilket är som att sätta bocken som trädgårdsmästare för kontanterna. Mot bakgrund av att regeringen uttrycker att den vill ha kvar kontantsystemet är detta minst sagt ett vågspel, säger Björn Eriksson.
Lagrådsremissen i korthet:
Det införs en lag om kontantplikt för bemannade livsmedelsbutiker och apotek. Undantag medges om butiken upplever stor osäkerhet eller om en kund agerar misstänkt.
Bankerna ska bli skyldiga att tillhandahålla kontantservice till både företag och enskilda. Denna service utförs i huvudsak via Bankomat AB eftersom storbankerna inte längre hanterar kontanter på kontoren.
Offentliga aktörer blir inte skyldiga att ta emot kontanter. Detta trots att Högsta förvaltningsdomstolen sagt att alla ska kunna betala för offentligrättsliga tjänster med kontanter.
Det införs ingen ny tillsyn och inga sanktioner för att se till att lagen efterlevs.
Riksbankens ansvar för kontanterna lämnas oförändrat. Bankernas skyldighet att erbjuda kontantservice i form av växelkassor och insättning blir därmed en slags självreglering.
Sveriges Civilförsvarsförbund (SCF) betonar vikten av att värna kontanternas roll i samhället och har beslutat att undersöka möjligheterna att bli medlem i Kontantupproret. Att kontanterna finns kvar och att betalsystemet fungerar även vid kris- eller krigssituationer är avgörande för Sveriges samhällsberedskap och för varje medborgares hemberedskap. Anna-Maria Axelsson, förbundsordförande Sveriges Civilförsvarsförbund
Kontanter – en förutsättning för motståndskraft
– ”Det osäkra omvärldsläget har gjort att frågan om vår samhällsberedskap allt viktigare. Vid en kris – eller ännu värre, en krigssituation – måste vi kunna upprätthålla betalsystemen. Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar att kontanterna var avgörande i inledningsskedet för att undvika kaos, stölder och plundring. Efter det har strategin varit att skapa en mångfald av betalningsalternativ för invånarna att välja mellan,” säger Anna-Maria Axelsson, förbundsordförande för Sveriges Civilförsvarsförbund.
Hon fortsätter: – ”Det civila försvaret måste fungera även i ett skymningsläge. Människor behöver veta att de kan få tag på livsmedel och andra förnödenheter för att kunna göra motstånd. Kontanter är ett betalmedel som fungerar i alla lägen, oavsett tillgång på ström eller nätuppkoppling eller beroende av en tredje part. Därför kan vi inte låta kontanterna försvinna i Sverige.”
Vid den nyligen hållna förbundsstämman beslutade förbundet att uttala ett tydligt stöd för kontanterna. Styrelsen har även fått i uppdrag att undersöka hur förbundet kan ansluta sig som medlem i Kontantupproret och bidra i arbetet för att bevara kontanterna som en del av Sveriges beredskap.
Kontantupproret välkomnar Sveriges Civilförsvarsförbund
– ”Civilförsvarsförbundet har en stark folklig förankring, och deras ställningstagande för kontanterna visar att beredskapsfrågan nu tas på allvar. Starka krafter har velat avveckla kontanterna i Sverige, men det är en farlig väg att gå. Vi hoppas att politikerna inser riskerna med att låta kontanterna försvinna,” säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret.
Om Sveriges Civilförsvarsförbund
Sveriges Civilförsvarsförbund är en frivillig försvarsorganisation inom civilsamhället som arbetar med frågor som rör trygghet, säkerhet, skydd och överlevnad. Sedan starten 1937 har förbundet varit en del av det civila försvaret. En av de viktigaste uppgifterna är att lära människor att klara sig i utsatta lägen. Läs mer på: www.civil.se
