Vad händer med integriteten om kontanterna försvinner?
Vi går snabbt mot en digital värld. Det innebär enorma möjligheter, men faktiskt också begränsningar. En viktig fråga är vad som händer om vi avskaffar möjligheten att betala med fysiska kontanter. Om de försvinner kan vi aldrig mer kan göra en transaktion utan att den registreras någonstans. Det kanske inte låter så farligt; de flesta av oss har ju rent mjöl i påsen och Swish är ju så praktiskt, men fundera lite ändå på vad det innebär…
Du lämnar en detaljerad profil om dig själv
Varje gång vi handlar utan att använda kontanter, dokumenteras minsta transaktion av vad vi någonsin köpt i stora datalager världen över. När vi äter middag och betalar med kort visar vi var vi befinner oss, vilken mat vi gillar och vad vi dricker till. Skrifter vi köper på nätet visar våra intressen, våra politiska åsikter eller kanske sexuella läggning. Besök på systemet eller apoteket visar information om vår livsstil och sjukdomsbild. Resmönster berättar om våra rutiner och sociala nätverk. Allt detta är kanske harmlöst i sig men bygger sammanlagt väldigt detaljerade och intima profiler på var och en av oss.
Dina data kan säljas
Cambridge Analyticaskandalen var väckarklockan som fick oss att inse att all data som företagen samlar in om oss kan säljas. Vi påmindes om att Facebook inte bara är den där mysiga communityn som vi kan visa upp våra perfekta liv på, utan att den bakomliggande och enormt lukrativa affärsidén är att samla så mycket information som möjligt av oss och sälja den till vidare till kommersiella aktörer.
Men GDPR då?
Visserligen kräver lagen att vissa uppgifter bara lagras om vi ger vårt samtycke. Men vad som är samtycke kan bli en tolkningsfråga och som konsumenter vet vi inte alltid vad vi gett vårt samtycke till. EU:s dataskyddsförordning, GDPR, innebär att data bara får samlas i visst syfte och inte säljas vidare utan godkännande. Å andra sidan visar studier att vi inte är speciellt medvetna om hur vår data samlas in, används eller skickas vidare ens när vi klickar ”godkänn” till användaravtal, så frågan är hur förordningen fungerar i praktiken.
Vi ger bankerna oproportionerlig makt
Sociala medier kan vi i och för sig undvika om vi bara vill. Däremot klarar vi inte att leva i ett modernt samhälle utan att göra betalningar. I ett kontantlöst samhälle kan vi aldrig ställa oss utanför systemet. Vi ger därmed en oproportionerlig makt till ett banksystem som kan kartlägga oss i detalj. Vi ger dessutom bankerna fria händer att börja ta betalt för digitala transaktioner som kortavgifter, transaktionsavgifter, uttagsavgifter, årsavgifter och vad de nu kan kalla dem utan att vi kan sätta något emot.
Stora anonyma företag kan agera domstol
Att banker kan ta mer betalt för transaktioner är allvarligt i sig. Men betalbranschens aktörer kan utöva sin makt även på andra sätt om kontanterna försvinner. Visa och Mastercard, som är bankägda, har exempelvis stoppat företag som de anser vara omoraliska eller ha fel åsikter från att använda deras tjänster. De drabbade blir då helt rättslösa och utlämnade till dessa anonyma bolags godtycke. Oavsett moraluppfattning är det en farlig utveckling när diffusa privata intressen utan samhällsansvar får makten att avgöra vilka som ska stängas av från en nödvändig samhällstjänst.
Vår demokrati är inte given
Det faktum att vi förlorar möjligheten att hålla våra transaktioner hemliga låter kanske harmlöst för oss som har ”rent mjöl i påsen”, men vem vet vilka som sitter vid makten om femton år. Köp som röjer exempelvis politiska åsikter, sexuell läggning eller köp av olika mediciner kan plötsligt bli väldigt känsliga och användas av politiska motståndare. Vår demokrati är ingen naturlag som är för evigt given. Ställ dig själv frågan hur mycket svårare det skulle vara för en demokratisk opposition att utvecklas om den styrande makten kunde se exakt vem som bidrog till vad genom att följa ekonomiska transaktioner.
Din partner kan kontrollera dig
Men även om vi bara tror gott om våra banker och våra styrande politiker så finns ändå fullt legitima anledningar till att värna integriteten. För människor som lever i förtryck, exempelvis i sina relationer, kan kontanter vara den enda livlinan om den förtryckande partnern har fullständig kontroll på alla kvitton, kontoutdrag, kollektivtrafikhistorik med mera.
Rätten att vara människa
Och även om vi inte har en förtryckande partner, vill nog de flesta av oss ändå kunna köpa något utan att det ska registreras eller godkännas, precis som vi vill kunna ha rätten att läsa vilka böcker vi vill eller att ha en åsikt utan att behöva redovisa den någonstans. Ja, i vårt behov av integritet ingår till och med rätten att ha en och annan hemlighet. Vi är ju faktiskt bara människor. Att ha ett betalsystem som är teknikoberoende och intrångsskyddat kan i det ljuset faktiskt ses som en demokratisk rättighet.
Vill vi få det som i Kina?
I Kina använder banker sina kunders alla transaktioner, som alkoholkonsumtion, läkarbesök, mediciner, politisk kultur, shoppingvanor etcetera, i algoritmer för att avgöra om de ska få lån eller vilken försäkringspremie de ska ha. Kina satsar miljarder på att utveckla mjukvara för att avanonymisera och integrera all data för varje person och få fram ett finkalibrerat betyg på varje individ. Trots europeisk kritik tittar flera privata företag i europeiska länder på snarlika lösningar.
Det är svårt att backa tillbaka
Varför låter vi oss då snärjas in i detta osynliga nät utan diskussion? Kanske för att den som ifrågasätter den tekniska utvecklingen i Sverige, modernitetens land, lätt får stämpeln som bakåtsträvare. Men det är betydligt farligare att naivt omfamna allt nytt utan eftertanke. Det blir svårt att backa bandet om vi upptäcker att allt för mycket av vår integritet har gått förlorad.
Men det finns hopp
Kontanter är det enda betalmedlet som inte ägs av någon annan än innehavaren själv. Kontanter kan inte hackas och de lämnar inga spår, vilket gör dem överlägsna för att skydda vår personliga integritet. Glädjande är därför att allt fler verkar få upp ögonen för hur viktiga de är som ett alternativ till de digitala pengarna. Enligt en Sifo-undersökning från mars i år vill en klar majoritet, även bland unga, ha möjligheten att fortsätta betala kontant även i framtiden. Nu är det upp till våra politiker att se till att göra det möjligt!
