Sent igår landade regeringens lagrådsremiss om en ny kontantlag. Den innehåller flera förändringar jämfört med Kontantutredningen som gjordes på regeringens uppdrag av riksdagsledamoten Dennis Dioukarev (SD). Skyldigheten för offentliga aktörer att ta emot kontanter stryks och bankernas kontantservice gentemot företag blir mer som en allmän uppmaning. Det införs inte heller några sanktioner, vilket riskerar att göra lagstiftningen tandlös.
Sedan Kontantutredningen presenterades i december förra året har frågan beretts i finansdepartementet. Kontantupproret har åtskilliga gånger tagit upp hur viktigt det är att få en kontantlag på plats. Sverige är närmast unikt genom att sakna reglering av skyldigheten att acceptera landets eget betalmedel.
– Att det nu kommer en kontantlag är i grunden positivt och helt nödvändigt. Det behövs både för att alla ska vara inkluderade i vårt samhälle och för att stärka vår nationella beredskap. Tyvärr är förslaget som regeringen nu presenterar alltför urvattnat i jämförelse med Kontantutredningen. I stället hade vi behövt en ordentlig utvidgning av kontantplikten – något som åtskilliga remissinstanser, däribland Försvarsmakten, ville. Kontanterna måste fungera i hela landet, säger Björn Eriksson, Kontantupprorets ordförande.
Kontantupproret bedömer att regeringens förslag innebär att kontanterna fortsatt hänger på en skör tråd i Sverige. Det saknas sanktioner i förslaget och det gör att butiker kan säga nej till kontanter utan att det får några konsekvenser. Konsumenterna kan inte heller kräva sin rätt att betala med kontanter.
– Som förslaget är utformat är det väl tandlöst och i värsta fall blir kontanterna satta på undantag i handeln. Då har vi inte uppnått någonting. Dessutom är det fortsatt bankerna som har ansvaret för kontantservicen, vilket är som att sätta bocken som trädgårdsmästare för kontanterna. Mot bakgrund av att regeringen uttrycker att den vill ha kvar kontantsystemet är detta minst sagt ett vågspel, säger Björn Eriksson.
Lagrådsremissen i korthet:
- Det införs en lag om kontantplikt för bemannade livsmedelsbutiker och apotek. Undantag medges om butiken upplever stor osäkerhet eller om en kund agerar misstänkt.
- Bankerna ska bli skyldiga att tillhandahålla kontantservice till både företag och enskilda. Denna service utförs i huvudsak via Bankomat AB eftersom storbankerna inte längre hanterar kontanter på kontoren.
- Offentliga aktörer blir inte skyldiga att ta emot kontanter. Detta trots att Högsta förvaltningsdomstolen sagt att alla ska kunna betala för offentligrättsliga tjänster med kontanter.
- Det införs ingen ny tillsyn och inga sanktioner för att se till att lagen efterlevs.
- Riksbankens ansvar för kontanterna lämnas oförändrat. Bankernas skyldighet att erbjuda kontantservice i form av växelkassor och insättning blir därmed en slags självreglering.