Kategori: Uncategorized

I Södermanlands Nyheter uppmanar Björn Eriksson politiker att agera. Han nämner hur kontantanvändningen aldrig har varit så låg i Sverige som den är idag. Om utvecklingen fortsätter i denna takt kommer Sverige inom några år vara ett av de första kontantlösa länderna i världen. Frågan blir varför just Sverige ska leda utvecklingen när vi inte vet vad konsekvenserna blir.

I början betraktade politiken kontantfrågan som en rent teknisk fråga. Som att det är en självklar utveckling att digitalisera betalsystemen och förenkla betalningarna. Det sättet att resonera håller inte när vi nu ser vilka följder det får. Framförallt gäller det alla de som inte har möjlighet att använda digitala betalmedel.

Utan kontanterna riskerar vi att öka klyftorna till utsatta grupper i samhället. Vi sätter också vår säkerhet på spel vid framtida kriser, krig eller allvarliga problem med elförsörjningen.

Klicka här för att komma till artikeln!

Den som vill betala sin patientavgift i Dalarna kan inte göra det med kontanter. Detta strider mot lagen har Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast i sitt avgörande 2015 ref 49. Att en myndighet som Region Dalarna inte uppfyller lagens krav på att låta invånarna betala sin patientavgift kontant är allvarligt. Just patientavgifter finns det särskilda skäl att människor ska ha möjlighet att betala kontant. Det kan vara integritetskänsligt och ska inte behöva synas. Kontanter är även ett legalt betalmedel som myndigheter ska acceptera.

Artikeln i DT.se är bakom betalvägg, men i den står bland annat: ”Anledningen att det sedan ett antal år inte är möjligt att betala med kontanter vid vårdcentralerna grundar sig i ett politiskt beslut. Alternativet till kortbetalning där det inte går att betala med kontanter är att få en faktura hemskickad.”

Regionrådet Sofia Jarl (C), som är ansvarig politiker, försöker förklara situationen med att ”Det är en säkerhetsfråga…”. Något som kan uppfattas som en bortförklaring.

Nina Wenning, vd för Bankomat skriver i flera olika lokaltidningar om att riksdagsledamöterna behöver ta ansvar för kontanternas infrastruktur. Hon lyfter att det pågår två utredningar och att det är en möjlighet att få regelverk på plats som säkrar kontanterna. Vi håller med henne om att infrastrukturen är viktig, inte minst den it-attack mot Coop som tidigare uppmärksammats visar på att beredskapen måste bli bättre. Samtidigt kommer det inte att räcka med en god infrastruktur om människor ändå inte kan använda kontanter. Därför behövs det också ett lagkrav på handeln att acceptera kontanter som betalmedel. Den slappa lagstiftning som vi har i Sverige håller inte.

Klicka här för att läsa en av Ninas inslag i KT-Kuriren.

Europeiska Centralbanken, ECB, är motsvarigheten till Sveriges Riksbank inom Euro-området. Den har i sin kontantstrategi beskrivit kontanternas roll och varför de är viktiga som betalmedel. ECB lyfter bland annat fram att kontanterna är säkra, att de är inkluderande för alla grupper och att de skyddar privatlivet. I våra grannländer finns alltså en uttalad strategi att värna kontanterna. Sverige går på tvärs mot omvärlden när det gäller kontanterna.

Läs mer om ECB och kontantstrategin på länken (svenska).

Björn Eriksson debatterar i Svenska Dagbladet om it-attacken mot Coop. Han tar upp kontanternas betydelse för svensk krisberedskap. Handeln behöver ha kassasystem som kan fungera oberoende av uppkoppling, precis som sjukhus har reservaggregat för el som fungerar ifall strömmen försvinner. Han poängterar att livsmedelsförsörjningen kanske inte är lika akut för att rädda liv, men ur beredskapssynpunkt väl så viktig. Den aktuella it-attacken visar hur sårbart Sverige är och att alternativa system behövs för framtiden.

Läs hela debatten i SVD här!