Sydsvenskan tar upp kontantfrågan med anledning av programmet Ekonomibyrån tidigare i veckan.
Artikeln ligger tyvärr bakom betalvägg, men sammanfattas nedan. I artikeln tas det politiska ansvaret upp. Kontantfrågan är inte ödesbestämd, utan beror på vad våra politiker beslutar. Låter de kontanterna försvinna drabbar det allas integritet, vår beredskap och de som av olika skäl hamnar utanför.
”…. förhållanden som gör att Sverige inte bör förivra sig, inte storma in i en ny och oprövad värld. För i så fall riskerar det kontantlösa samhället att bli det huvudlösa samhället. Integritetsfrågan. Jo, Storebror ser dig, åtminstone kan Storebror lätt ta reda på hur du lever ditt liv. … i vissa situationer har den enskilda individen ingen lust att låta Storebror kontrollera det vi gör. Det måste respekteras. Inte minst i ett frihetsperspektiv kan kontanter bli ovärderliga.
Beredskapsfrågan. Coronapandemin har visat att Sverige till och från har slagit in på vägar som avslöjar stora hål i beredskapstänkandet. Även tekniskt avancerade system kan slås ut. Elen kan ligga nere. Internet och andra nätverk kan vara ur funktion. Ibland hjälper det inte att desperat vifta med ett plastkort. Att göra ett samhälle osårbart är svårt, det kan kräva ett flertal överlappande system för att minska riskerna.
Diskrimineringsfrågan. Ett så viktigt beslut som att avgöra om Sverige ska bli kontantlöst är ingenting som majoriteten kan bestämma ens i en folkomröstning. Inte heller Riksbanken eller landets samtliga banker och bankkunder kan ta på sig det ansvaret. Ingen får lämnas utanför, övergiven. Nätverket Kontantupproret har, inte minst genom tidigare rikspolischefen Björn Eriksson, pekat på hur lätt stora grupper äldre, funktionshindrade, hemlösa eller utländska besökare kan lämnas i sticket om nya digitala lösningar ska ersätta kontanter.
”Anna Kinberg Batra har ett tufft uppdrag framför sig”
Klicka här för att komma till artikeln!