När finansutskottet igår behandlade förslaget till en ny kontantlag gjordes en viktig förändring. Ett enigt utskott beslutade att även så kallade offentligrättsliga tjänster, som patientavgifter, bilbesiktning, pass och liknande, ska kunna betalas kontant. Det liggande lagförslaget omfattar endast livsmedelsbutiker och apotek. Utskottet vill nu att regeringen utreder hur även dessa tjänster kan ingå i lagen.

Förslaget till lag om kontanter, proposition 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt, har i dagarna behandlats i Riksdagens finansutskott. Där har utskottet i full enighet gjort ett tillkännagivande som uppmanar regeringen att återkomma med ett förslag som inkluderar offentligrättsliga tjänster i kontantlagen.

– När regeringen tog bort offentligrättsliga tjänster i sitt lagförslag sa vi att det var feltänkt. Staten kan inte först säga att kontantsystemet är viktigt och sedan själv strunta i att ta emot kontanter. Myndigheter och andra offentliga verksamheter ska självfallet ta emot sina egna pengar, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret

Dagens besked innebär att även offentliga verksamheter bör se till att ha kapacitet att hantera kontanter framöver.

– Det ingår i ansvaret som offentlig aktör att se till att alla kan vara inkluderade Vi ser detta som en viktig seger för alla i vårt land som inte har tillgång till digitala betalmedel, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.

Lagen kommer att börja gälla 1 juli som planerat. Kontantupproret välkomnar att det blir en lagstiftning, men kommer att fortsätta arbeta för att den ska gälla fler områden och få vassare tänder.

– När lagen träder i kraft blir det obligatoriskt för livsmedelsaffärer och apotek att ta emot kontanter. Vi vill se en betydligt bredare omfattning av kontantlagen där sådant som kollektivtrafik, drivmedel och kläder bör ingå. Dessutom måste det finnas tillsyn och sanktioner så att lagen verkligen följs, säger Björn Eriksson.

Kontantupproret skriver idag på Altinget Debatt, Riksdagens tidning.

Artikeln tar upp den nya kontantlagen. Vi anser att det förslag som regeringen nu lagt fram är alldeles för urvattnat. Kravet på offentliga aktörer att hantera kontanter har tagits bort. Risken är även att den inte kommer att fungera som avsett i handeln eftersom det saknas både tillsyn och sanktioner.”Det ursprungliga lagförslaget får också stöd från tunga statliga instanser som Försvarsmakten, Myndigheten för civilt försvar och Riksbanken, som alla ser vikten av att upprätthålla kontantinfrastrukturen. Man har också uppmanat svenska folket att ha kontanter hemma av beredskapsskäl. I dagarna gick även Riksbanken ännu en gång ut med samma uppmaning med hänvisning till det försämrade omvärldsläget.

Läs hela debatten här: Gör som övriga Europa och skärp kontantlagen

Kontantupproret har tillsammans med Sveriges Civilförsvarsförbund lanserat ett krispaket för handeln.

Vi lyfter vi tre konkreta åtgärder:

1. Reserv-el och robusta rutiner: Butiker behöver möjlighet att investera i reservkraft och nödvändiga elåtgärder för att kunna genomföra betalningar och hantera flöden i butik även vid elavbrott. Det bör underlättas genom förmånliga villkor, stöd eller subventioner, eftersom det handlar om samhällsviktig funktion – inte en privat ”extratjänst”.

2. Utbildning av personalen: I en kris ställs andra krav än i vardagen. Personalen behöver kunna hantera kontanter, arbeta med förenklade rutiner och samtidigt möta människor i stress och oro. Här kan Sveriges Civilförsvarsförbund bidra med utbildningsinsatser. Det handlar också om grundläggande säkerhet: hjärt- och lungräddning, brandskydd och krishantering. Det krävs inte många utbildningstimmar för att höja beredskapen avsevärt.

3. Analog reservlösning: När digitala system ligger nere måste det finnas en analog reservlösning som gör att försäljning kan fortsätta på ett ordnat sätt – exempelvis kvittobok och manuell dokumentation.

Läs hela artikeln i Dagens Industri här: Ett krispaket för handeln