I Sverige införs nu det kontantlösa samhället på bred front. På senare tid har dock baksidorna av denna utveckling blivit tydliga. Kriget i Ukraina var kanske den starkaste väckarklockan. Vilken beredskap har vi om de digitala systemen slås ut?

Livsmedelshandeln, apoteken och bensinstationerna är ännu så länge de lysande undantagen, men i övrigt det är nästan omöjligt att betala med kontanter i vanliga butiker, restauranger och på serviceställen. Kort, Swish och olika appar har tagit över. Det är enkelt och effektivt. Man slipper växla och huvudräkna.

På senare tid har dock baksidorna av denna utveckling blivit tydliga. Kriget i Ukraina var kanske den starkaste väckarklockan. Vilken beredskap har vi om de digitala systemen slås ut? Utan kontanter kan vi inte ens handla mat om olyckan är framme.

Människor i digitalt utanförskap drabbas också, och det rör sig inte bara om äldre. Hotade kvinnor, personer med funktionsnedsättning och andra socialt utsatta vill, kan eller får inte använda digitala betalmedel. De blir därför helt utestängda i ett kontantlöst samhälle. Vill vi verkligen ha det så?

En tredje aspekt är integriteten. När varje köp registreras blir det lätt för utomstående att kartlägga våra liv. Då är steget inte långt till sociala kreditsystem, alltså att företag eller myndigheter belönar eller straffar dig beroende på vad du gör. En minst sagt obehaglig utveckling som redan är verklighet i Kina.

Över hela Europa har politikerna insett faran med att kontanterna försvinner. Danmark och Norge har lagkrav på handeln att acceptera kontanter. Storbritannien, Holland, Österrike och Spanien har infört regler för att kontanterna ska fungera som betalmedel. Som en blixt från en klar himmel presenterade nyligen också EU-kommissionen ett lagförslag att handeln i hela Euro-området ska ta emot kontanter. Men i Sverige har utfasningen av kontanter snarast hejats på. Butiker kan bara sätta upp en lapp vid kassan att de inte tar kontanter. Enkelt och smidigt, ”ingått avtal” kallas det av jurister. Att det samtidigt innebär att människor diskrimineras anses mindre viktigt.

Tack vare EU har frågan hamnat högt på politikernas bord. I andra sammanhang vill vi ogärna avvika från EU:s linje. Låt oss hoppas att detta blir räddningsplankan för kontanterna även i Sverige.

Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret

Finansmarknadsminister Niklas Wykman höll i torsdags ett rundabordssamtal om kontanterna. Vi välkomnar att ministern vill samtala med berörda grupper, men det duger inte att bara prata. Det krävs verkstad om vi ska rädda kontanterna.

I torsdag anordnade finansdepartementet ett rundabordssamtal med ett antal berörda aktörer kring kontanterna.

 Frågan om kontanterna blir allt hetare i takt med att folk inser konsekvenserna om de skulle försvinna. Beredskapen, utanförskapet och integriteten påverkas alla negativt och det drabbar hela vårt samhälle. Ute bland allmänheten jäser missnöjet och i sista stund verkar nu politikerna ha vaknat.

Björn Eriksson, Kontantupproret

Vid samtalet på finansdepartementet förde flera folkrörelser fram sina synpunkter kring kontanterna. De båda stora pensionärsorganisationerna, PRO och SPF Seniorerna, är helt eniga om att kontanterna behöver finnas kvar.

 Samtal är bra och det är viktigt att ministern lyssnar, men det räcker inte. Allmänheten vill ha kvar kontanterna och de enda som vinner på fortsatt passivitet är bankerna. Ministern måste inse att demokrati betyder att arbeta för sina väljare, för folket, och inte för kapitalstarka särintressen. Det är dags för verkstad i kontantfrågan.

Björn Eriksson

Häromdagen meddelade den stora transporttjänsten Uber att de ger sina kunder möjlighet att betala med kontanter. Digitala betalmedel är inte längre tillräckligt och även i handeln är kontanter viktiga.

Eftersom resan bokas i en app innebär det att Ubers kunder har tillgång till digitala verktyg. Ändå bedömer Uber att det är viktigt att kunna erbjuda kontantbetalning.

Vi välkomnar att Uber förstår värdet av kontanter. Deras kunder får nu en bättre och mer flexibel service. När en stor aktör som Uber återtar kontanterna visar det att det digitala spåret inte är det enda som gäller, säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret.

Uber är inte ensamma om att återinföra kontantbetalning. Tidigare har sportkedjan Stadium uttalat att alla deras fysiska butiker ska ta emot kontanter. Nyligen fick ett kafé i Helsingborg stor uppmärksamhet när de aktivt bestämde sig för att ta emot kontanter igen.

Att kunna sköta sina vardagssysslor som att köpa kläder eller gå på kafé ska inte vara en fråga om vilka digitala verktyg du har. Handeln och servicenäringen har ett ansvar för att alla ska få vara inkluderade i samhället. Uber och Stadium är föredömen i detta, säger Björn Eriksson.

Fortsätter Sveriges politiker på det digitala spåret i frågan om betalmedel blir vi en isolerad och ogästvänlig ö inom EU. Det kommer att uppfattas som mycket märkligt, skriver Björn Eriksson.

I slutet på juni presenterade EU-kommissionen ett förslag för att säkra kontanterna som betalmedel. Enligt den föreslagna förordningen ska handeln vara skyldig att ta emot kontanter inom eurozonen. En sådan reglering har flera syften, bland annat att alla invånare ska ha tillgång till betalmedel och att ingen ska exkluderas.

I Sverige är utvecklingen för kontanterna ytterst bekymmersam. Under det senaste decenniet har kontantmängden sjunkit dramatiskt och allt fler butiker och serviceställen tar inte emot kontanter. När kontanterna blir mindre användbara som betalmedel väljer färre att använda dem och när förre använder dem blir det mindre intressant för handeln att ta emot dem – det blir en nedåtgående spiral.

Detta drabbar människor som av olika skäl lever i digitalt utanförskap och som behöver använda kontanter för att sköta sina vardagliga betalningar. Det handlar om olika grupper: en stor andel äldre, personer med funktionshinder, socialt eller ekonomiskt utsatta, hotade eller förföljda personer, ofta kvinnor, samt de som är i Sverige under begränsad tid. Totalt rör det sig om uppemot en miljon människor. Eftersom de generellt är ekonomiskt svaga och dessutom har svårt att göra sin röst hörd, blir de tyvärr mindre intressanta för såväl handeln som våra beslutsfattare. En aktuell forskningsstudie vid Lunds universitet visar tydligt vilka effekter det kontantlösa samhället får för dessa grupper.

Den utredning som Anna Kinberg Batra presenterade i våras och som gav förslag till reglering av kontanterna åtgärdar inte detta. Perspektivet i utredningen är hur människor ska anpassa sig till de digitala systemen, i stället för hur systemen ska anpassas till människors behov. Det enda konkreta som föreslås är en reglering av rätten att betala med kontanter för receptbelagd medicin. En självklarhet kan tyckas och det fungerar så redan idag. Sammantaget är det en mycket omfångsrik utredning som får noll effekt.

Misstanken är nära till hands att det är bankerna som har motsatt sig en tydlig reglering kring kontanterna. Det kontantlösa samhället ligger nämligen i deras intresse.

Utan kontanter är det bankerna som kontrollerar alla våra pengar. Förutom att de då kan öka sina vinster ytterligare får de möjlighet att genom avgifter och kostnader styra över både individers och företags ekonomi. Utan något alternativt betalmedel blir vi alla helt beroende av bankerna.

I EU har de insett denna problematik. I vissa länder, som Tyskland, är kontanter ohotade som betalmedel, medan det på andra håll syns en liknande utveckling som hos oss. Danmark, Spanien och Norge är alla länder där politikerna som svar har lagstiftat om att kontanter ska tas emot i handeln.

Finansministern i Holland uttalade sig nyligen i samband med att hon presenterade sin regerings förslag för att säkra kontanterna som betalmedel. Hon motiverar det bland annat med att kontanterna är pålitliga och det enda betalmedel som staten ansvarar för.

När EU nu reglerar kontanterna som betalmedel blir det oerhört märkligt om Sverige går i motsatt riktning. De förslag som Anna Kinberg Batras utredning lämnat innebär att det inte blir någon reglering, inte ens för det som kallas livsnödvändiga varor, vilket Sveriges Konsumenter föreslår i ett mycket välformulerat särskilt yttrande till utredningen. Tidigare har även Riksbanken ställt sig bakom en lagreglering med den inriktningen.

Fortsätter Sveriges politiker på det digitala spåret i frågan om betalmedel blir vi en isolerad och ogästvänlig ö inom EU. Det kommer att uppfattas som mycket märkligt, inte bara av besökare därifrån, utan även av beslutsfattare och ekonomer.

I en tid av ökad ekonomisk oro och när vår svenska krona tappat i värde är det minst sagt oklokt att ytterligare riskera vår finansiella stabilitet. Ska Sverige som ensamt EU-land avveckla det enda betalmedel som staten faktiskt kan kontrollera?

Med utredningen som grund finns möjlighet att skapa en ansvarsfull reglering kring kontanterna i Sverige. Det skulle visa på en förståelse att kontanterna behöver finnas parallellt med de digitala betalsystemen. En uttalad ambition att, liksom EU, reglera detta skulle dessutom skicka signalen till handeln att den gör klokt i att behålla infrastrukturen kring kontanterna i form av kassaapparater och säkra pengaflöden.

Kontanter är samhällsviktiga av många olika skäl. Våra politiker måste vakna ur sin Törnrosasömn och inse att de digitala betalsystemen inte räcker till, även om de är effektiva. Staten har ett ansvar för att det finns en fysisk infrastruktur som alla kan använda. Löser vi inte detta nu kommer vi att få ställa oss i EU:s skamvrå.

Björn Eriksson

ordförande för Kontantupproret

(Debattartikeln ligger bakom betalvägg på SvD:s hemsida)

Allt fler butiker, restauranger och serviceställen tar bara betalkort och vägrar ta emot kontanter, skriver Björn Eriksson och Caroline Szyber.

Tyvärr drabbas utländska turister av en mindre trevlig attityd när de besöker Karlstad. De är nämligen inte välkomna om de använder kontanter, skriver Björn Eriksson och Caroline Szyber.

Turismen i Sverige blomstrar och Värmland är självklart en av pärlorna. En svag krona gör det extra lockande för turister från utlandet. Den senaste årsstatistiken från Tillväxtverket visar att antalet gästnätter ökat med 21 procent. Besöken från utlandet går nu dessutom kraftigt upp till följd av den låga kronkursen.

Tyvärr drabbas utländska turister av en mindre trevlig attityd när de besöker Karlstad. De är nämligen inte välkomna om de använder kontanter. Allt fler butiker, restauranger och serviceställen tar bara betalkort och vägrar ta emot kontanter.

Egentligen handlar det om en medveten strategi från bankerna, som under många år arbetat för att få bort kontanterna. Utan kontanter kan de nämligen sätta vilka avgifter de vill på sina banktjänster och vi medborgare och företag har inget alternativ. Deviser som denna från storbanken SEB klingar lite falskt: ”Ända sedan vår start för mer än 160 år sedan har vi stöttat entreprenörer i olika faser.”

Bankernas ansvar är stort i detta. Men företagen själva bör givetvis också medverka till att Värmland får förbli det fantastiska besöksmål som vi alla önskar. Med kontanter blir det betydligt öppnare för både vanliga invånare och alla utländska turister.

Björn Eriksson

Ordförande för Kontantupproret

Caroline Szyber

Vice ordförande, Småföretagarnas riksförbund