Från vänster: Åsa Lindestam, PRO, Eva Eriksson, SPF, Bartosz Stroinski, Vi Unga, Lars Ohly, Verdandi och moderator Lennart Ekdal.
Över 100 personer fyllde den vackra gamla Förstakammarsalen i riksdagshuset i onsdags. Publiken fick lyssna på många olika perspektiv i kontantfrågan. Bland de medverkande fanns representanter för pensionärer, socialt utsatta, gömda kvinnor, forskare och Riksbanken. Där fanns även ett antal riksdagsledamöter som framåt hösten är de som ska besluta om kontanternas framtid utifrån den nyligen presenterade utredningen.
Alla medverkande uttryckte en stor oro över kontanternas framtid. Utan kontanter hamnar både människor och hela vårt samhälle i ett svårt och rent av farligt läge.
Demokratins grund är samtalet men vissa politiker och bankmän vill inte prata om kontantfrågan, för de är på väg att vinna. Journalistkåren får inte svar på frågor. Många äldre vill också diskutera frågan, sa Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret.
Innan seminariet i Riksdagen så anordnade Kontantupproret en demonstration på Gustav Adolfs torg tillsammans med PRO, SPF Seniorerna och Förbundet Vi Unga.
Från vänster: Bartosz Stroinski, Vi Unga, Ola Nilsson, PRO och Curre Hansson, PRO. Björn Eriksson tillsammans med Helena Vilhelmsson, Centerpartiet.
Vill du läsa mer om riksdagsseminariet? Klicka HÄR.
I fredags presenterade Anna Kinberg Batra utredningen om framtidens betalmarknad. Utredningen har ett digitalt perspektiv och konkreta åtgärder för att säkra kontanterna saknas helt. Det kan bara beskrivas som ett beställningsjobb från bankerna, menar Kontantupproret.
Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.
En allt större del av betalningarna sker idag digitalt och på många håll i handeln och på serviceställen accepteras inte kontanter som betalning. Det skapar stora bekymmer i vardagen för människor som inte har tillgång till eller av olika skäl inte vill använda digitala verktyg. I detta utanförskap finns många äldre, funktionshindrade, socialt utsatta och personer som lever under hot. Kontanterna är även en fråga om krisberedskap, om de digitala systemen inte skulle fungera.
Problemen tas upp och beskrivs utförligt i utredningen, men sedan föreslås i praktiken ingenting. I stället vill den omdefiniera begrepp, ha ”ökade insatser” på ett antal områden samt göra några marginella regeljusteringar. Frågan om att säkra kontanternas ställning skjuts upp ytterligare. Det är katastrofalt dåligt, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.
Det enda av som föreslås av betydelse är att apoteken ska acceptera kontant betalning vid köp av receptbelagda mediciner. Sveriges Konsumenter föreslår i ett Särskilt yttrande till utredningen skrivit att ett sådant lagkrav bör gälla alla livsnödvändiga varor, såsom livsmedel, drivmedel, apoteksvaror, kläder och liknande. Även Riksbanken har tidigare pekat på att en sådan lagstiftning är nödvändig, men det har utredningen inte lyssnat på.
Jag vill kalla det ett beställningsjobb från bankerna som länge velat avskaffa kontanterna. Utan kontanter kan de sätta vilka avgifter de vill för både kort och transaktioner. Bankerna håvar in ännu större vinster och vi medborgare har inte ens möjlighet att ta ut våra pengar, säger Björn Eriksson.
Utredningen kommer nu att hanteras i finansdepartementet och skickas ut på remiss. Kontantupproret ser ett starkt folkligt stöd för kontanterna och hoppas att flera av riksdagspartierna ser de större perspektiven i frågan.
Utredningen verkar ha arbetat i en bunker under de senaste två åren. Kriget i Ukraina har visat att vi inte kan göra oss beroende av digitala system. Det måste finnas både digitala och analoga betalmedel, något som alla våra grannländer förstått. Från Kontantupproret kommer vi nu tillsammans med våra medlemsorganisationer att samtala med riksdagens partier, närmast vid ett stort seminarium i Riksdagen 12 april. Utredningens förslag måste ändras, säger Björn Eriksson.
Kontantupprorets förslag
En lagreglering likt den som finns i Danmark och Norge. Där är alla butiker och serviceställen skyldiga att acceptera kontanter som betalning, med vissa specificerade undantag. Det innebär att fastän digitala betalningar är klart vanligast så kan alla invånare sköta sina betalningar som de önskar. Läs mer här.
Kontantupproret har fått en ny medlemsorganisation. Förbundet Vi Unga har på sitt senaste styrelsemöte beslutat att delta i arbetet för kontanterna i Sverige.
Om Förbundet Vi Unga
Förbundet Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som startades 1955 för att organisera och bli en starkare röst för barn och unga på landsbygden, men har utvecklats till att vara en röst för barn och unga i hela landet. Idag är vi över 9500 medlemmar i cirka 200 föreningar, och finns i stort sett i hela Sverige.
Bristen på politiska beslut kring kontanter gör att Kassagirot stänger. Följden blir att runt hundra tusen människor runt om i Sverige inte längre kommer att kunna betala sina räkningar.
När det gäller kontanterna bör vi ställa oss tre frågor:
1. Finns detnågot annat sammanhang där vi tycker att det är okej att en grupp människor stängs ute? I sjukvården, skolan, kollektivtrafiken? Ska äldre och funktionsvarierade anses vara ett acceptabelt svinn i digitaliseringen?
2.Hur gör vi som land om vi blir angripna och datasystemen slås ut? Vi kan inte montera ner ett system och tro att det går att bygga upp igen den dagen det behövs. Då är det för sent.
3. Vad är det för ett samhällevi skapar om det inte längre är möjligt att köpa någonting utan att det syns för omvärlden? Två liter mjölk är naturligtvis inget problem. Men!
Politikerna har ett ansvar för att alla ska kunna vara inkluderade i samhället.
Sverige är det land i världen där kontanternas avveckling gått längst. Orsaken är att vi inte har något regelverk som slår fast att kontanter ska få användas som betalmedel. Samtidigt har bankerna jobbat hårt för att kontanterna ska försvinna.
Finansmarknadsministern Max Elger intervjuades i TV4 i samband med beskedet om stängning. Han pekade då på Länsstyrelserna och Post- och telestyrelsen och att dessa myndigheter kan ge stöd till ombud som vill erbjuda de tjänster som Kassagirot utför. En sådan slapp attityd duger inte. Stödet har funnits sedan tidigare och det har uppenbarligen inte fungerat.
För att rädda kontanthanteringen i Sverige måste politikerna som är ytterst ansvariga sätta ner foten och säga att det självklart ska gå att använda kontanter i Sverige. Hittills har varken Elger eller hans företrädare Per Bolund gjort det. De hänvisar vagt till ”marknadens aktörer” och att handeln ”ska bestämma själva”. Nu har vi provat den modellen i många år och resultatet är katastrofalt dåligt.
I andra länder går det utmärkt att reglera kontanterna som betalmedel. Inom hela EU, liksom i USA, är det en självklar uppgift för politiken att se till att alla ska ha möjlighet att sköta sina betalningar.
