Den som vill betala sin patientavgift i Dalarna kan inte göra det med kontanter. Detta strider mot lagen har Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast i sitt avgörande 2015 ref 49. Att en myndighet som Region Dalarna inte uppfyller lagens krav på att låta invånarna betala sin patientavgift kontant är allvarligt. Just patientavgifter finns det särskilda skäl att människor ska ha möjlighet att betala kontant. Det kan vara integritetskänsligt och ska inte behöva synas. Kontanter är även ett legalt betalmedel som myndigheter ska acceptera.

Artikeln i DT.se är bakom betalvägg, men i den står bland annat: ”Anledningen att det sedan ett antal år inte är möjligt att betala med kontanter vid vårdcentralerna grundar sig i ett politiskt beslut. Alternativet till kortbetalning där det inte går att betala med kontanter är att få en faktura hemskickad.”

Regionrådet Sofia Jarl (C), som är ansvarig politiker, försöker förklara situationen med att ”Det är en säkerhetsfråga…”. Något som kan uppfattas som en bortförklaring.

Nina Wenning, vd för Bankomat skriver i flera olika lokaltidningar om att riksdagsledamöterna behöver ta ansvar för kontanternas infrastruktur. Hon lyfter att det pågår två utredningar och att det är en möjlighet att få regelverk på plats som säkrar kontanterna. Vi håller med henne om att infrastrukturen är viktig, inte minst den it-attack mot Coop som tidigare uppmärksammats visar på att beredskapen måste bli bättre. Samtidigt kommer det inte att räcka med en god infrastruktur om människor ändå inte kan använda kontanter. Därför behövs det också ett lagkrav på handeln att acceptera kontanter som betalmedel. Den slappa lagstiftning som vi har i Sverige håller inte.

Klicka här för att läsa en av Ninas inslag i KT-Kuriren.

Europeiska Centralbanken, ECB, är motsvarigheten till Sveriges Riksbank inom Euro-området. Den har i sin kontantstrategi beskrivit kontanternas roll och varför de är viktiga som betalmedel. ECB lyfter bland annat fram att kontanterna är säkra, att de är inkluderande för alla grupper och att de skyddar privatlivet. I våra grannländer finns alltså en uttalad strategi att värna kontanterna. Sverige går på tvärs mot omvärlden när det gäller kontanterna.

Läs mer om ECB och kontantstrategin på länken (svenska).

Björn Eriksson debatterar i Svenska Dagbladet om it-attacken mot Coop. Han tar upp kontanternas betydelse för svensk krisberedskap. Handeln behöver ha kassasystem som kan fungera oberoende av uppkoppling, precis som sjukhus har reservaggregat för el som fungerar ifall strömmen försvinner. Han poängterar att livsmedelsförsörjningen kanske inte är lika akut för att rädda liv, men ur beredskapssynpunkt väl så viktig. Den aktuella it-attacken visar hur sårbart Sverige är och att alternativa system behövs för framtiden.

Läs hela debatten i SVD här!

MSB har finansierat ett forskningsprojekt för att ta reda på vad som händer vid större, långvariga störningar i olika betalningssystem. I projektet hade de byggt upp en simulator där olika personer fick testa på olika scenarios och se påföljden för varje strategi de använder. I flera simulationer började spelarna ta ut kontanter från bankomater, som snabbt blev överbelastade. Men om fler redan nu skulle använda kontanter i vardagen skulle det inte ske. Fler skulle redan ha tillgång till ett betalningssätt som inte är beroende av digitala system och skulle därför redan vara förberedda på det värsta. MSB rekommenderar fortfarande människor att ha en mindre summa kontanter hemma.

Läs hela rapporten här!