Ytterligare ett svek mot kontantbetalare

Bristen på politiska beslut kring kontanter gör att Kassagirot stänger. Följden blir att runt hundra tusen människor runt om i Sverige inte längre kommer att kunna betala sina räkningar.

När det gäller kontanterna bör vi ställa oss tre frågor:

1. Finns det något annat sammanhang där vi tycker att det är okej att en grupp människor stängs ute? I sjukvården, skolan, kollektivtrafiken? Ska äldre och funktionsvarierade anses vara ett acceptabelt svinn i digitaliseringen?

2. Hur gör vi som land om vi blir angripna och datasystemen slås ut? Vi kan inte montera ner ett system och tro att det går att bygga upp igen den dagen det behövs. Då är det för sent.

3. Vad är det för ett samhälle vi skapar om det inte längre är möjligt att köpa någonting utan att det syns för omvärlden? Två liter mjölk är naturligtvis inget problem. Men!

Politikerna har ett ansvar för att alla ska kunna vara inkluderade i samhället.

Sverige är det land i världen där kontanternas avveckling gått längst. Orsaken är att vi inte har något regelverk som slår fast att kontanter ska få användas som betalmedel. Samtidigt har bankerna jobbat hårt för att kontanterna ska försvinna.

Finansmarknadsministern Max Elger intervjuades i TV4 i samband med beskedet om stängning. Han pekade då på Länsstyrelserna och Post- och telestyrelsen och att dessa myndigheter kan ge stöd till ombud som vill erbjuda de tjänster som Kassagirot utför. En sådan slapp attityd duger inte. Stödet har funnits sedan tidigare och det har uppenbarligen inte fungerat.

För att rädda kontanthanteringen i Sverige måste politikerna som är ytterst ansvariga sätta ner foten och säga att det självklart ska gå att använda kontanter i Sverige. Hittills har varken Elger eller hans företrädare Per Bolund gjort det. De hänvisar vagt till ”marknadens aktörer” och att handeln ”ska bestämma själva”. Nu har vi provat den modellen i många år och resultatet är katastrofalt dåligt.

I andra länder går det utmärkt att reglera kontanterna som betalmedel. Inom hela EU, liksom i USA, är det en självklar uppgift för politiken att se till att alla ska ha möjlighet att sköta sina betalningar.

Björn Eriksson,

ordförande i Kontantupproret

Kontanter bästa skyddet mot bedrägerier

KontantUppror

Enligt TV4 har det på två år skett mer än en fördubbling av bedrägeribrott mot äldre.

Antalet bedrägerier skjuter i höjden. Om det var möjligt för äldre att i stället använda kontanter skulle dessa brott minska.

Enligt TV4 har det på två år skett mer än en fördubbling av bedrägeribrott mot äldre. Polisen säger att de inte hinner med att utreda alla anmälningarna. Brotten går oftast till så att bedragarna ringer upp och får offret att lämna ut uppgifter som sedan används till att länsa kontot. Hundratals miljoner hamnar på detta sätt hos kriminella.

Dessa brott är vedervärdiga och de utnyttjar många äldre människors välvillighet. Förr var banken en institution som stod för pålitlighet och ansvar. När någon från banken ringde fanns inget skäl att ifrågasätta detta. Det är den värld våra äldre växte upp i. Om det inte finns något Bank-id kan den äldre inte bli av med inloggningsuppgifterna. Om det inte finns någon bankdosa kan bedragarna inte lura till sig koden.

Det har blivit allt svårare att använda kontanter i dag. Klädbutiker, caféer och restauranger tar inte emot kontant betalning. Detsamma gäller många vårdcentraler, som trots att de enligt lag är skyldiga att ta emot kontanter ändå vägrar. Äldre människor pressas därför till att använda digitala verktyg, fastän de helst skulle vilja slippa.

Den lavinartade ökningen av bedrägerier mot äldre är oacceptabel. Det hjälper inte med upplysning och informationskampanjer, sådant har vi hört till leda. Problemet är att äldre tvingas in i en digital värld mot deras vilja. De känner en osäkerhet inför tekniken och det är något som bedragarna utnyttjar.

Våra äldre måste få använda kontanter. Bankerna borde åter börja hantera kontanter och butikerna sluta med ”kontantfritt”. Så kan vi få ner mängden bedrägerier och de äldre och deras anhöriga slipper oroa sig för att pengarna plötsligt en dag är förvunna.

Björn Eriksson

ordförande Kontantupproret

Ilska när Kassagirot läggs ner

Kassagirot lägger ner 1 september. Det ställer en stor grupp människor utanför när de inte längre kan betala räkningar kontant. TV4 uppmärksammade detta och intervjuade Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret.

Sverige är vad jag vet det enda land som kommit på den oerhört ointelligenta idén att försöka avveckla kontanter, säger Björn Eriksson.

Finansmarknadsminister Max Elger intervjuades också i inslaget och han pekar på Post- och telestyrelsen och Länsstyrelsen som kan bevilja bidrag och att det är deras uppgift att se till att lösa den uppkomna situationen.

Se hela inslaget och intervjun med Björn Eriksson på TV4.

Kontantpriset 2021 delas ut till småföretagare i Tranås

För andra året i rad delar Kontantupproret ut ett pris för att uppmärksamma en butik, restaurang, förening eller annan verksamhet som främjar kontanternas plats i samhället. Priset på 10 000 kronor delades ut kontant till småföretagaren Tomas Andræ i Tranås.

Tomas Andreæ har drivit har drivit guldsmedsatelje sedan 1990 och är en förespråkare för kontanter. Han har sett hur hanteringen av betalsätt förändrats genom åren och arbetar aktivt för att erbjuda kontantservice till sina kunder. Tomas är en kontanthjälte och ett föredöme för andra företagare!

Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret tillsammans med Tomas Andreæ, Guldsmedsmästare och Juvelfattare i Tranås.

– Vi vill uppmärksamma handlare som gör en insats för att kontanterna ska finnas kvar. Tomas har visat hur en småföretagare kämpar för att behålla kontanterna, trots att han motarbetas av banken och andra instanser. Han är sann kontanthjälte, säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret.

Kontantupproret vill även rikta ett stort tack till alla som bidragit med nomineringar och som på olika sätt engagerar sig i kontantfrågan – fortsätt att göra ett fantastiskt jobb och främja kontanternas position i samhället!

Behov av kontantlagstiftning lyftes vid riksdagsseminarium

Ett seminarium hölls i riksdagens Förstakammarsal för att diskutera ansvaret för Sveriges kontanthantering. Bland talarna fanns både vice riksbankschef Henry Ohlsson, representanter från näringslivet, forskare och pensionärsorganisationen PRO. Värd var Kontantupproret tillsammans med riksdagsledamöter från Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet.

Henry Ohlsson, vice Riksbankschef.

Bakgrunden var en oro för att kontanterna riskerar att försvinna. Med en fortsatt kontantminskning har Sverige snart inget nationellt betalmedel. Panelen var eniga om att den kontantlagstiftning som finns är otillräcklig.

På plats var både SVT och TV4 för att bevaka dagen.