Hem

Så påverkar du kontanternas framtid

Anna Kinberg Batra, pressbild från Riksdagen.

Den drastiska minskningen av kontanter drabbar många grupper i samhället och nu har alla chansen att få göra sin röst hörd. I slutet av 2020 tillsatte regeringen en kontantutredning i syfte att göra en bred kartläggning av betalningsmarknadens utveckling och analysera statens framtida roll. Anna Kinberg Batra har fått i uppdrag att leda utredningen tillsammans med en expertgrupp. Resultatet ska presenteras i november 2022.

Sammanfattningsvis ska utredningen:

  • kartlägga hur betalningsmarknaden ser ut
  • analysera behovet för Riksbanken att ge ut digitala e-kronor
  • se över innebörden av begreppet ”lagligt betalningsmedel”
  • kartlägga rollfördelningen mellan staten och näringslivet på betalningsmarknaden
  • ta ställning till statens framtida roll

Vi har nu gått in i ett viktigt skede. Kontanternas framtid kommer att avgöras i utredningen. Kontantupproret kommer därför tillsammans med våra medlemsorganisationer att arbeta för en lagstiftning där kontanthantering i handeln är ett krav, samt att insättning- och uttag av kontanter finns tillgängligt i hela landet.

Vad du som privatperson kan göra för kontanterna:

  • Skriv ett mejl för att påverka utredningen och berätta om varför kontanter är viktigt för dig. Mejladress: fi.betalningsutredningen@regeringskansliet.se  (tänk på att vara saklig och hålla god ton för att bli tagen på allvar.)

  • Skriv en insändare till din lokaltidning. Tips på ämnen:
    ”Lokala affärer borde alltid ta emot kontanter.”
    ”Om man inte får använda kontanter hamnar många utanför samhället.”
    ”Vad händer vid strömavbrott eller kris om allt är digitalt?”
  • Tips på andra insatser:
    Du kan också följa oss på Facebook och dela våra inlägg, prata med din lokala butik, ta ut kontanter och använd så ofta du kan!

    Läs mer om utredningen på Regeringskansliets sida.

Kontantpriset 2021 delas ut till småföretagare i Tranås

För andra året i rad delar Kontantupproret ut ett pris för att uppmärksamma en butik, restaurang, förening eller annan verksamhet som främjar kontanternas plats i samhället. Priset på 10 000 kronor delades ut kontant till småföretagaren Tomas Andræ i Tranås.

Tomas Andreæ har drivit har drivit guldsmedsatelje sedan 1990 och är en förespråkare för kontanter. Han har sett hur hanteringen av betalsätt förändrats genom åren och arbetar aktivt för att erbjuda kontantservice till sina kunder. Tomas är en kontanthjälte och ett föredöme för andra företagare!

Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret tillsammans med Tomas Andreæ, Guldsmedsmästare och Juvelfattare i Tranås.

– Vi vill uppmärksamma handlare som gör en insats för att kontanterna ska finnas kvar. Tomas har visat hur en småföretagare kämpar för att behålla kontanterna, trots att han motarbetas av banken och andra instanser. Han är sann kontanthjälte, säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret.

Kontantupproret vill även rikta ett stort tack till alla som bidragit med nomineringar och som på olika sätt engagerar sig i kontantfrågan – fortsätt att göra ett fantastiskt jobb och främja kontanternas position i samhället!

Behov av kontantlagstiftning lyftes vid riksdagsseminarium

Ett seminarium hölls i riksdagens Förstakammarsal för att diskutera ansvaret för Sveriges kontanthantering. Bland talarna fanns både vice riksbankschef Henry Ohlsson, representanter från näringslivet, forskare och pensionärsorganisationen PRO. Värd var Kontantupproret tillsammans med riksdagsledamöter från Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet.

Henry Ohlsson, vice Riksbankschef.

Bakgrunden var en oro för att kontanterna riskerar att försvinna. Med en fortsatt kontantminskning har Sverige snart inget nationellt betalmedel. Panelen var eniga om att den kontantlagstiftning som finns är otillräcklig.

På plats var både SVT och TV4 för att bevaka dagen.

Demonstration för att manifestera för kontanterna

En demonstration hölls på Mynttorget utanför Riksdagen med budskapet att bevara kontanterna i samhället. Som arrangör för demonstrationen stod Kontantupproret tillsammans med PRO och SPF Seniorerna. Därefter följde ett fullsatt Riksdagsseminarium i Förstakammarsalen om möjligheten att lagstifta om användandet av kontanter i handeln, likt de som finns i våra grannländer.

Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret intervjuas på plats.

Undersökning: 94 procent av dagligvaruhandeln kommer fortsatt ta emot kontanter

Matbutikerna planerar på att fortsätta ta emot kontant betalning. Det visar en undersökning som branschorganisationen Svensk Handel gjort.

”Det är uppenbart att kontanter kommer att fortsätta spela en viktig roll i samhället även framöver och frågan som måste ställas är vem som bär huvudansvaret för att säkra kontanternas framtid. Vi anser att staten måste ta ett större ansvar för att säkerställa att kontanthanteringen fungerar i hela vårt avlånga land”, menar Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel.

Läs mer på Dagligvarunytt.

Björn Eriksson debatterar om utanförskap

Idag är det allt fler butiker, restauranger och andra serviceställen som slutar ta emot kontanter. Ett kontantlöst samhälle drabbar människor som ofta redan har en utsatt situation. I Dagens Arena skriver Björn Eriksson om det digitala samhällets påverkan för utsatta grupper.

Både äldre, socialt utsatta och hotade eller förföljda grupper påverkas av omställningen. Många har inte möjlighet att använda digitala verktyg och andra behöver kontanter ur integritetsskyddande synpunkt. Följden blir ett nytt slags utanförskap i samhället. Ett utanförskap som beror på om du har möjlighet att använda digitala betalningsverktyg eller inte.

Från Kontantupprorets sida vill vi framför allt se två saker:

  • En lag som tvingar handeln att acceptera kontanter, en reglering liknande det som finns i våra grannländer.
  • Ett statligt stöd till infrastrukturen för kontanterna. Idag är kontanthanteringen en kostnad som butikerna själva måste stå för, vilket ökar deras motiv för att sluta med kontanter.

Läs hela debatten här!